Morfar
Idag skulle min morfar ha fyllt år, vi saknar dig!
Vem blev egentligen näst?
Bara för att svara på frågan jag själv ställde i fredags kan jag meddela att både jag och maken blev magsjuka den kvällen. Vi spenderade en hel natt dåliga som attan och sen ytterligare 3 dagar med vidare ont i magen och allmänt uppsvällda. Detta är även anledningen till min lilla bloggpaus. Nu är vi tillbaka dock och jag har fler inlägg som väntar på att bli skrivna :)
Lazy Town
Ett av barnens favorit program på tv, Lazy Town har en liten teater föreställning i Mirdif City Centre nu under Dubai Shopping Festival och idag tog vi med barnen dit. Det var riktigt proffsigt genomfört från start till slut och barnen tyckte det var jätte trevligt. Tummen upp!
Abort
Varför är det alltid anti abort grupper man ser folk "gilla" på FB? Har aldrig sett någon grupp för abort och om jag ska vara helt ärlig blir jag lite provocerad av att folk (läs malteser för det är ju såna jag har som vänner som inte kan tänka längre än näsan räcker, eller är det kanske som inte kan tänka själva utan bara köper det de blir itutade från kyrkligt håll) måste visa upp hur gudsfruktiga de är genom att gilla såna här grupper.
Vem näst?
Har funderat om vi ska ha sån tur att vi vuxna ska klara oss den här magsjuke omgången men jag har svårt att tro det. Min mage känns inte jätte stabil men å andra sidan kan det ju beror på att jag tänker och känner efter så himla mycket...
Ljuset i slutet av tunneln?
Efter en hel natt med vad som kändes som oavbrutet kräkande verkar gossen redan må bättre! Han har fått behålla allt han druckit och den smörgås han ville ha till frukost. Vill inte ta ut något iförskott men man kan ju alltid hoppas ;)
Som ett brev på posten....
När jag satt i godan ro och kollade lite tv i sängen ikväll hörde jag värsta plasket, sprang mot pumans rum när jag hörde snyftningar från gossens rum. Han hade kräkts ner precis överallt. Det tog mig 1½ timme att få honom och rummet rent! När dottern var hemma från skolan i tisdags gnällde han som bara den över att behöva gå till skolan, "jag vill vara vuxen eller sjuk så jag kan vara hemma" var de sista orden jag hörde när han gick ut till kompisarnas bil och han fick som han ville....Imorgon blir det ingen skola för honom. Hoppas det går över snabbare än för puman.
Gossens rum
och här är sonens rum
Rummen är inte 100% klara, det ska till skrivbord och lite annat smått och gott men det blir när de växt ur sina barnsängar.
Pumans sovrum
Barnens sovrum är i princip klara, här är dotterns....
Balett terrorist mamman....
Hon har slagit till igen! Helt vansinnigt att man kan orka ha den attityden. Under hela lektionen satt hon och gnällde till sin kompis om hur dåligt organiserat det hela var, hur dyyyyrt det var med balett och att det skulle bli intressant att se om flickorna skulle få sin halvtimmes lektion. Hon hade tom ställt sig upp extra och kikat in klassrummet när dörren öppnades för att se om lektionen börjat eller inte, allt för att starta sitt tidtagarur för att se exakt hur lång tid lektionen varade! :O Jag kan hålla med om att det är dyrt med balett men å andra sidan tycker jag att om man har bestämt sig för att låta sin dotter gå på balett får man väl bita i det sura äpplet och acceptera priset? Jag och maken konstaterar när terminsavgiften ska betalas att det är dyrt men det är ju det dottern vill och det hjälper ju inte att gnälla och älta? Jag skulle väl inte bry mig men det känns tråkigt om stämningen ska påverkas av den här mamman. Vi får väl se hur det hela artar sig, jag återkommer!
Bästaste brodern
Ikväll när det var dags för kvällsmat klagade dottern över ont i magen och ville inte äta så hon la sig på soffan med vetevärmare på magen tills jag hörde vad som lät som en rap därinnifrån. Sprang dit och hittade henne kräkandes över hela soffan. Stackars lilla stumpan. Men vilken tur att vi köpte en soffa med tvättbar klädsel ;) Vi städade upp, både soffan och henne och det blev direkt i säng för hennes del. Medans jag och maken avslutade vår middag satt lilla gossen på sängen med henne och läste bok för henne. Vilken omtänksam och rar broder <3
Gott Nytt År!
Idag är det kinesiskt nyår och våra grannar från Singapore firar. Frun är från Hong Kong och hade traditionella kläder på sig och det minsta barnet idag, de var jätte fina! Hon kom även med två kuvert till barnen och när de öppnade låg det pengar däri. Jag blev helt överraskad och vet nu inte vad VI förväntas göra....
Animal party!
Dotterns dagis har haft djur som tema de senaste veckorna och idag bjöds vi in till Animal Party. De hade djur inspirerade stationer med pyssel men höjdpunkten var nog ändå de häftiga djuren som bjudits in som barnen fick titta på (och klappa om de vågade!). Det var lustigt att se att ju äldre barnen var ju fegare var de, de riktigt små tvekade inte att gå fram och klappa ormarna medans både dottern och sonen knappt vågade peta på dem.
Kakdekorering, inte helt oväntat ville dottern ha rosa!
Här ska de göra djurmask. Dotterns hjälplärare höll till vid det här bordet och jag tycker det syns i hennes ögon att hon känner sig hemma med fröken :)
Färdiga maskerna
Ansiktsmålning
Djur bingo
Dottern tvekade inte att hålla papegojan...
....och den här gången bangade inte sonen ur (som när de hade chansen med en falk på Malta) klickbar länk
Över lag tyckte vi att det var en trevlig tillställning, barnen lekte och hade kul och vi kunde umgås och prata lite med andra föräldrar. För första gången pratade vi ordentligt med dotterns "kärlek"s föräldrar, det var så lustigt för pappan använde samma uttryck som jag gjort till maken, att "de är som ett gammalt gift par"!
Kakdekorering, inte helt oväntat ville dottern ha rosa!
Här ska de göra djurmask. Dotterns hjälplärare höll till vid det här bordet och jag tycker det syns i hennes ögon att hon känner sig hemma med fröken :)
Färdiga maskerna
Ansiktsmålning
Djur bingo
Dottern tvekade inte att hålla papegojan...
....och den här gången bangade inte sonen ur (som när de hade chansen med en falk på Malta) klickbar länk
Över lag tyckte vi att det var en trevlig tillställning, barnen lekte och hade kul och vi kunde umgås och prata lite med andra föräldrar. För första gången pratade vi ordentligt med dotterns "kärlek"s föräldrar, det var så lustigt för pappan använde samma uttryck som jag gjort till maken, att "de är som ett gammalt gift par"!
Burr!
Idag har jag frysit för första gången sen vi kom till Dubai. Vi åkte till en lekpark men det var så blåsigt och kallt att vi fick åka hem tidigare än vi tänkt oss, vi var inte tillräckligt klädda! Missförstå mig inte, jag klagar inte, njöt faktiskt lite av att frysa :)
Gissa om vi skulle behöva ett par innebandyklubbor för vuxna? :D
Gårdagens Festival City bilder
Barnen fick glass till efterrätt i barnmenyn, glassen var upplagsd som ett huvud, struten var hatt, glassen ansikte, godisar som ögon, näsa och mun och avslutningsvis marshmallows som öron. Visst ser det gott ut?
Kärlek <3
På promenad stråket spelades lite Arabisk musik, det gillades av barnen som började dansa
Festival City
Idag lyckades vi övertala barnen att ta siesta genom att locka med middag på restaurang och att vara ute när det blivit mörkt :) Hittade ett steakhouse där vi hade 25% rabatt med Pilotkortet, trevlig barnmeny och lekhörna där barnen kunde underhålla sig medans vi väntade på maten. Värsta lyxen...Nyss hemkomna känner jag mig nu helt utmattad, återkommer med bilder imorgon!
Sportsday på DESS
Idag hade sonen "sportday" och föräldrar (och ivårt fall syskon) var där för att hejja på. Skolan har 4 olika "house colours" (lite samma stuk som i Harry Potter) och man tävlar om poäng för huset under hela skolåret. Sonen är röd, Jaguar. Idag hade de 6 olika stationer och sonen tyckte bäst om hinderbanan. Det var jätte kul att se hur glada barnen var över att ha mamma och pappa där och hur intresserade de var av vad de andra barnen gjorde så de missade sina egna uppgifter osv. Uppfriskande när det inte är så mkt tävlingsinstinkt i dem!
Här är det "sprint" som gäller, sonen längst bort från kameran
Sonens röda lag i sprint staffetten.
Dottern hejjar på
Sonen kommer in för växling
Här skulle man kasta ärtpåsarna i ringen
Hoppa säck!
Kasta boll
Hinderbanan
Hinderbanan
Här sitter Jaguarerna och ska köra "Rob the nest" när man ska hämta en ärtpåse och samla så många som möjligt.
Till dotterns stora lycka såldes lite grillad korv
Så här glada blev jaguarerna när de vann "rob the nest"
.....och fick ett klistermärke för vinsten
Här är alla jaguarerna i Reception årskursen
Även sonen fick en korv när tävlingarna var slut.
Här är det "sprint" som gäller, sonen längst bort från kameran
Sonens röda lag i sprint staffetten.
Dottern hejjar på
Sonen kommer in för växling
Här skulle man kasta ärtpåsarna i ringen
Hoppa säck!
Kasta boll
Hinderbanan
Hinderbanan
Här sitter Jaguarerna och ska köra "Rob the nest" när man ska hämta en ärtpåse och samla så många som möjligt.
Till dotterns stora lycka såldes lite grillad korv
Så här glada blev jaguarerna när de vann "rob the nest"
.....och fick ett klistermärke för vinsten
Här är alla jaguarerna i Reception årskursen
Även sonen fick en korv när tävlingarna var slut.
Grillen
Idag monterade maken och barnen ihop våran grill. Meningen var att vi skulle grilla till kvällsmat men det var på gränsen att det gick :O Grillkolen vi köpt ville inte ta sig oavsett hur mkt tändvätska maken sprutade på. I panik fick jag kasta mig i bilen, åka ner till Spinneys och köpa bättre grillkol. Det var definitivt värt besväret dock, gud vad jag har saknat grillat kött!
Mästerfotografen (sonen) var i farten med kameran :)
Mästerfotografen (sonen) var i farten med kameran :)
Älskade barnen
Häromkvällen när jag gick och la mig kollade jag in till dottern, sängen var tom. "jaha, hon har väl redan gått in till oss då" tänkte jag och gick och kollade in hos oss. Ingen puma! Hittade henne i sonens säng, så här söta var de!
Pajeron
Balett gnäll
Igår när dotterns balett lektion var slut fick jag höra hur hennes fröken (Ms. C) fick ta emot en massa skit från en av mammorna. Jag kände mig helt obekväm å Ms. C´s vägnar.
Till att börja med klagade hon över att de börjat lektionen sent och att Ms. C inte drog över tiden med samma antal minuter som hon börjat sent. Det här var mammans andra gång på baletten och jag undrade i mitt stilla sinne varför hon inte gav det en chans? Visserligen hade hon rätt i att flickorna bara har en halvtimmes lektion MEN oftast får de en 35 minuters lektion. Just den här gången drog hon bara över med 2 minuter trots att hon startat 7 minuter sent. Självklart skulle även jag klaga om det hände varje gång men normalt får ju flickorna en längre lektion än vi betalat för och det skulle mamman ha upptäckt om hon bara gett Ms. C en chans!
Innan Ms. C hade en chans att få en syl i luften gasade mamman på med mer klagomål. Om jag förstog det hela rätt hade någon av flickorna behövt kissa under förra veckans lektion (inte säker på om det hade upprepat sig den här gången) och då hade Ms. C bett någon av mammorna som väntade utanför dörren att ta med och hjälpa flickan. Mamman tyckte att det var heeeelt fel att hon skulle behöva ansvara för någon annans barn. Visserligen hade hon lite rätt igen men vart finns förståelsen för andras situation? Ville hon att Ms. C skulle bryta lektionen för att ta med flickan till toaletten? Knappast. Istället ville hon att balettskolan skulle skicka ut ett email för att se till att alla mammor MÅSTE stanna kvar utanför klassrummet. Allvarligt talat? Utanför klassrumet finns ingenting, bara en korridor medans det några meter längre bort i skolan entré finns fåtöljer att sitta i. Om nu den här mamman vill vänta precis utanför är väl det upp till henne, de flesta mammorna sätter sig i fåtöljerna och det vet Ms. C om, hon skulle garanterat komma om dottern var hysteriskt ledsen eller så. Jag tror till och med att vi vid första lektionen blev rådda till att gå och vänta i loungen eftersom vi inte "får" komma in i danslokalen. Men om ett barn hursomhelst behöver gå på toaletten och är ok med att gå med en mamma som hon inte känner, är det då så svårt att hjälpa till? Jag skulle göra det utan att tveka om jag blev tillfrågad, knappast ställa till med värsta scenen över det.
Tyvärr hann jag inte höra vad Ms. C hade att säga till sitt försvar för vid det här laget hade dottern bytt om till sina flip-flops så det var dax att gå (hade varit liiite genomskinligt att stanna kvar för att lyssna) men jag ser fram emot att se om skolan hör av sig och ber oss stanna i korridoren utanför klassrummet!
Till att börja med klagade hon över att de börjat lektionen sent och att Ms. C inte drog över tiden med samma antal minuter som hon börjat sent. Det här var mammans andra gång på baletten och jag undrade i mitt stilla sinne varför hon inte gav det en chans? Visserligen hade hon rätt i att flickorna bara har en halvtimmes lektion MEN oftast får de en 35 minuters lektion. Just den här gången drog hon bara över med 2 minuter trots att hon startat 7 minuter sent. Självklart skulle även jag klaga om det hände varje gång men normalt får ju flickorna en längre lektion än vi betalat för och det skulle mamman ha upptäckt om hon bara gett Ms. C en chans!
Innan Ms. C hade en chans att få en syl i luften gasade mamman på med mer klagomål. Om jag förstog det hela rätt hade någon av flickorna behövt kissa under förra veckans lektion (inte säker på om det hade upprepat sig den här gången) och då hade Ms. C bett någon av mammorna som väntade utanför dörren att ta med och hjälpa flickan. Mamman tyckte att det var heeeelt fel att hon skulle behöva ansvara för någon annans barn. Visserligen hade hon lite rätt igen men vart finns förståelsen för andras situation? Ville hon att Ms. C skulle bryta lektionen för att ta med flickan till toaletten? Knappast. Istället ville hon att balettskolan skulle skicka ut ett email för att se till att alla mammor MÅSTE stanna kvar utanför klassrummet. Allvarligt talat? Utanför klassrumet finns ingenting, bara en korridor medans det några meter längre bort i skolan entré finns fåtöljer att sitta i. Om nu den här mamman vill vänta precis utanför är väl det upp till henne, de flesta mammorna sätter sig i fåtöljerna och det vet Ms. C om, hon skulle garanterat komma om dottern var hysteriskt ledsen eller så. Jag tror till och med att vi vid första lektionen blev rådda till att gå och vänta i loungen eftersom vi inte "får" komma in i danslokalen. Men om ett barn hursomhelst behöver gå på toaletten och är ok med att gå med en mamma som hon inte känner, är det då så svårt att hjälpa till? Jag skulle göra det utan att tveka om jag blev tillfrågad, knappast ställa till med värsta scenen över det.
Tyvärr hann jag inte höra vad Ms. C hade att säga till sitt försvar för vid det här laget hade dottern bytt om till sina flip-flops så det var dax att gå (hade varit liiite genomskinligt att stanna kvar för att lyssna) men jag ser fram emot att se om skolan hör av sig och ber oss stanna i korridoren utanför klassrummet!
Grilla grilla grilla!
Idag har vi så äntligen skaffat oss en grill, gud vad vi har längtat efter detta, tyvärr jobbar maken två nätter i rad men på onsdag, eller torsdag ska här grillas! Efter att ha letat runt länge och väl bestämde vi oss för att inte investera i en gasgrill riktigt än, det är så mkt utgifter ändå just nu. Vi kan klara oss på kolgrill så länge.
Jaha?
Ska jag nånsin bli kvitt den här huvudvärken? Visserligen är det inte den där bihåle huvudvärken längre men det gör så ont så ont. Skulle tro att det är pga av min kolhydrats detox, det är såå jobbigt de första dagarna. Förhoppningsvis vänder det dock vilken dag som helst. Håll alla era tummar för mig!
Livstecken
Jag är helt slut efter en dag med förmiddag i park och eftermiddag med massa gnäll. Vi har spelat spel och gossen är så dålig förlorare att jag fått lyssna på tjut och gnäll mest hela tiden känns det som. Och när han har börjat gnälla fortsätter han ofta i samma spår och gnäller över småsaker.
Nu ska jag sätta mig till rätta i soffan med sista säsongen av "Greek", barnen ligger i sina sängar och läser på egen hand efter godnattsagan, maken ska jobba inatt så han sover.
Nu ska jag sätta mig till rätta i soffan med sista säsongen av "Greek", barnen ligger i sina sängar och läser på egen hand efter godnattsagan, maken ska jobba inatt så han sover.
Celiaki (igen)
Jag har varit och träffat min lever doktor igen och vi pratade vidare om sonen och hans prov resultat. Läkaren vill alltså göra en gastroskopi och biopsi men jag och maken bestämde oss för att gå till ett annat sjukhus för detta. Vår hälso försäkring har inte "direct billing" med det här sjukhuset och det skulle innebära att vi skulle vara tvugna att punga ut med 4900 dhs (nästan 10 000 kr) för att sedan få dem tillbaka från försäkringsbolaget (och jag vet inte ens hur lång tid det tar att få tillbaka). Om vi går till ett sjukhus med direct billing skickar de räkningen direkt till Emirates och vi behöver inte ligga ute med några pengar. Jag blev rekomenderar en gastro på American Hospital (som har direct billing) så maken åkte till Emirates Clinic igår för att träffa en allmänläkare för att få en remiss. Läkaren snackade ikull maken kan man säga genom att säga att hon som förälder, inte läkare inte skulle låta sitt barn gå igenom en gastroskopi om han var symptom fri bara för att blodproven visade höjda värden. Istället tyckte hon att vi skulle fortsätta kolla hans tillväxt och se att han följer sin kurva. Om jag ska vara helt ärlig blev jag rent av chockad av såna råd.
A) Glutenfria produkter är svindyra (60 kr för 1kg mjöl här i Dubai) så jag skulle inte köpa det till någon som ev inte behövde det.
B) Varför skulle jag vänta tills han får symptom? Jag kommer så väl ihåg hur dåligt jag mådde.
C) OM man startar någon på glutenfri diet kommer framtida test resultat att visa "fel" då tarmen läker så framtida blodprov kommer inte att kunna litas på och då måste man gå tillbaka till normal diet bara för att kunna göra en biopsi. Biopsi krävs för att diagnos ska ställas och utan det får man ingen hjälp med mat varken i Sverige eller Malta ifall vi skulle hamna där efter Dubai.
Vidare läste jag att "Frequently asymptomatic children with celiac disease have autoantibodies to various organs such as antibodies that predict the development of thyroid problems or diabetes. When celiac disease is diagnosed in these children and a gluten-free diet is commenced the antibodies that predict the development of these diseases disappear from the blood. It appears that early diagnosis of celiac disease can prevent these other diseases that occur commonly in people with celiac disease. Early diagnosis can prevent the occurrence of symptoms due to celiac disease such as abdominal pain and diarrhea. The risk of malignancy in adulthood seems so far off, so many years away. However the diagnosis and treatment of a child dramatically reduces the risk of that individual getting cancer or lymphoma in adulthood!"
Jag tror det är lätt för såna som inte varit i den här situationen och inte är pålästa att inte förstå hur allvarligt det, hur kasst man mår och hur viktigt det är att få en diagnos.
Efter att jag och maken diskuterat vidare bestämde vi att vi iaf ska beställa tid och träffa läkaren på American Hospital och se vad han säger, få en "second opinion". Under tiden kollar mamma upp lite vad man skulle ha gjort med ett fall som vårat om vi varit i Sverige.
A) Glutenfria produkter är svindyra (60 kr för 1kg mjöl här i Dubai) så jag skulle inte köpa det till någon som ev inte behövde det.
B) Varför skulle jag vänta tills han får symptom? Jag kommer så väl ihåg hur dåligt jag mådde.
C) OM man startar någon på glutenfri diet kommer framtida test resultat att visa "fel" då tarmen läker så framtida blodprov kommer inte att kunna litas på och då måste man gå tillbaka till normal diet bara för att kunna göra en biopsi. Biopsi krävs för att diagnos ska ställas och utan det får man ingen hjälp med mat varken i Sverige eller Malta ifall vi skulle hamna där efter Dubai.
Vidare läste jag att "Frequently asymptomatic children with celiac disease have autoantibodies to various organs such as antibodies that predict the development of thyroid problems or diabetes. When celiac disease is diagnosed in these children and a gluten-free diet is commenced the antibodies that predict the development of these diseases disappear from the blood. It appears that early diagnosis of celiac disease can prevent these other diseases that occur commonly in people with celiac disease. Early diagnosis can prevent the occurrence of symptoms due to celiac disease such as abdominal pain and diarrhea. The risk of malignancy in adulthood seems so far off, so many years away. However the diagnosis and treatment of a child dramatically reduces the risk of that individual getting cancer or lymphoma in adulthood!"
Jag tror det är lätt för såna som inte varit i den här situationen och inte är pålästa att inte förstå hur allvarligt det, hur kasst man mår och hur viktigt det är att få en diagnos.
Efter att jag och maken diskuterat vidare bestämde vi att vi iaf ska beställa tid och träffa läkaren på American Hospital och se vad han säger, få en "second opinion". Under tiden kollar mamma upp lite vad man skulle ha gjort med ett fall som vårat om vi varit i Sverige.
My scooter...
...eller hur man ryter i åt sin kompis.
För att återkoppla till det där med att ha pli på sin make ska jag dela med mig av en historia som visar att dottern redan har förfinat den konsten. Dottern är nog lite kär i en kille i hennes klass på dagis. Hon pratar alltid om K och nämner hans namn först när hon blir tillfrågad vem som är hennes kompis. Häromdagen när jag skulle hämta dottern på dagis hade jag tagit med hennes scooter för att det skulle gå smidigare hem. Jag anlände dagiset samtidigt som K´s pappa och parkerade scootern i allrummet och hämtade dottern. När vi kom ut igen stog K och klämde lite på scootern och när dottern får syn på detta ryter hon "NO! That is my scooter" Stackars K blev helt chockad och klev så klart av och jag tror även han blev lite rädd/stött så medans de gick och hämtade hans ryggsäck berättade jag för dottern att man får dela med sig, även av sånt som är en eget, att K blev ledsen osv. Sen föreslog jag att hon skulle säga till K att han fick köra hennes scooter ner till grinden som ursäkt. Först ville hon inte men till slut fick jag igenom det och hon gick fram till en fortfarande sur K som gnällde hos sin pappa. Långsint som han ville vara vägrade han låna scootern, sa att hon ju sagt nej osv. Pappan försökte övertala och sa att det ju var för att man inte får åka scooter inomhus men ute går det bra men sonen var inte dum. "Jag ska inte vara J´s vän igen, EVER" sa han. Pappan skrattade och la till "tills imorgon bitti". Hursomhelst gick vi skiljda vägar men när K och hans pappa åkte förbi oss stog K upp i bilen med halva kroppen utanför i takluckan (och säkerheten och dumheten i det kan ju diskuteras men det tar upp ett helt annat inlägg vid annat tillfälle) och vinkade och ropade "bye J" flera gånger. Men nu var det dotterns tur att vara långsint, hon fnös och vägrade vinka tillbaka! Som ett gammalt gift par skrattade jag för mig själv.
För att återkoppla till det där med att ha pli på sin make ska jag dela med mig av en historia som visar att dottern redan har förfinat den konsten. Dottern är nog lite kär i en kille i hennes klass på dagis. Hon pratar alltid om K och nämner hans namn först när hon blir tillfrågad vem som är hennes kompis. Häromdagen när jag skulle hämta dottern på dagis hade jag tagit med hennes scooter för att det skulle gå smidigare hem. Jag anlände dagiset samtidigt som K´s pappa och parkerade scootern i allrummet och hämtade dottern. När vi kom ut igen stog K och klämde lite på scootern och när dottern får syn på detta ryter hon "NO! That is my scooter" Stackars K blev helt chockad och klev så klart av och jag tror även han blev lite rädd/stött så medans de gick och hämtade hans ryggsäck berättade jag för dottern att man får dela med sig, även av sånt som är en eget, att K blev ledsen osv. Sen föreslog jag att hon skulle säga till K att han fick köra hennes scooter ner till grinden som ursäkt. Först ville hon inte men till slut fick jag igenom det och hon gick fram till en fortfarande sur K som gnällde hos sin pappa. Långsint som han ville vara vägrade han låna scootern, sa att hon ju sagt nej osv. Pappan försökte övertala och sa att det ju var för att man inte får åka scooter inomhus men ute går det bra men sonen var inte dum. "Jag ska inte vara J´s vän igen, EVER" sa han. Pappan skrattade och la till "tills imorgon bitti". Hursomhelst gick vi skiljda vägar men när K och hans pappa åkte förbi oss stog K upp i bilen med halva kroppen utanför i takluckan (och säkerheten och dumheten i det kan ju diskuteras men det tar upp ett helt annat inlägg vid annat tillfälle) och vinkade och ropade "bye J" flera gånger. Men nu var det dotterns tur att vara långsint, hon fnös och vägrade vinka tillbaka! Som ett gammalt gift par skrattade jag för mig själv.
Nostalgi
I ett försök att få ordning här hemma så vi kan känna oss helt nöjda när städningen alltid är avklarad har vi nu endast 4 kartonger kvar att packa upp. Idag packade vi upp foton och jag hittade sonens skolkort. Det första från pre-nursery när han var 2½. Kolla vilken goding! Vad liten och bebis aktig han såg ut! Som en liten hundvalp. Jag vill bara krama honom och önskar att jag kunde få tillbaka den lilla gossen, bara en dag iaf. Jag vet ju, och ser, att de växer båda två men det är inte förrän man ser ett gammalt kort som man inser hur stor skillnad det är från då till nu! Tänk om de kunde stanna och vara mina små godingar lite längre.....
Balett och tennis
Idag började dotterns balett för den här terminen. Hon har längtat och stog först i kön att få gå in i klassrummet idag. När hon kom ut berättade hon att hon haft "really fun". Lilla stumpan...vi får väl se hur länge hon gillar balett men jag försöker att inte påverka henne. Så länge hon tycker det är kul får hon gärna gå, om och när hon tröttnar provar vi något annat. Medans dottern var på balett passade maken på att ta med sonen till tennisplanen och öva lite tennis. Sonen behövde nog friska upp minnet lite efter jullovet och på fredag har han sin första lektion igen.
Det gäller att ha pli på sin make....
Över lag är vi jätte nöjda med våran houseboy och tycker han gör ett jätte bra jobb. Det är helt underbart att alltid veta att huset är i ordning men när han städade badrummen tror jag han tog duschslangen och sprutade av allt. Jag skojar inte när jag säger att det fortfarande var blött på kvällen, 12 timmar senare! Det hade tom kommit in vatten i skåpen under tvättställen. Våra kompisar som anställt N´s fru har generöst lovat låna ut henne för att visa honom till rätta ifall det skulle behövas så jag frågade om hon kunde visa hur man städar badrum. Självklart sa de och idag kom hon över och skulle visa. Maken och jag var och handlade så vi var inte här men när vi kom hem var badrummen rena OCH torra. Även sängarna var ombäddade och jag skrattade gott när jag sa till maken att S nog hade läxat upp N för att han bäddat sängarna "fel". N brukade bädda genom att vika våra påslakan (vi har inget i, då blir det för varmt) och lägga dem över kuddarna men nu var det bäddat så fint med påslakanen över sängen. Jag hade hört från hon som huserade S de första dagarna i Dubai att S har himla pli på sin man och klagat när han missat en fläck när de putsade fönstrena så jag drog genast slutsatsen att så var fallet med sängarna och mycket riktigt. När maken träffade våra kompisar berättade de att när S kom hem hade hon skrattat och suckat över vilken man hon hade. Hon kommenterade både om bäddningen av sängarna och städandet av badrummen men att han nu visste bättre :D
Creek Park
Idag har vi varit till Creek Park, underbart väder!
På eftermiddagen kom sedan våra kompisar över på lite fika. När jag frågade barnen om de haft kul med sina kompisar svarade båda "Jaaa!" och dottern la till "och du och J med" (J är mamman till deras kompisar)
Pojkarna
Flickorna
Leker "Elefun"
Så här arg blir gossen när spel inte går som han vill, ibland funderar jag om han behöver hjälp eller om det är normalt att bli så himla arg!
Soffmys
Igår packade vi upp de sista leksakerna ur sina lådor. Barnen hade jätte kul med sina dockvagnar och dockorna fick hänga med i soffan när vi såg på film. 
Pissig dag...
Idag har verkligen varit en pissig dag. För tre dagar sedan hade jag en huvudvärk utan dess like, drog slutsatsen att det berodde på bihåleinflammation och knaprade lite Panadol Sinus och efter en dag kändes det bättre. Tog dem ytterligare en dag och igår var jag ok så jag trodde det hela var över, men idag är huvudvärken tillbaka, med råge! Jag har mått sååååå kasst, och det känns så "dumt" då jag inte har ont i halsen, inte hostar eller är täppt i näsan. Jag är ju inte "sjuk"! Hoppas efter två doser panadol att jag ska må bättre imorgon och ta lärdom av det här och fortsätta någon dag även om jag känner mig bättre.
Maken har som vanligt tagit sitt ansvar när jag är sjuk och underhållit barnen, först med Wii spel och sedan med studsmatte bygge och lite hoppande.
Maken har som vanligt tagit sitt ansvar när jag är sjuk och underhållit barnen, först med Wii spel och sedan med studsmatte bygge och lite hoppande.
Kolla sonens röda ansikte! Gissa om han går in för det hela :)
Dålig bild, jag vet, men de blir aldrig skarpa i studsmattan!
Själv spenderade jag eftermiddagen i sängen och efter en snabb dusch kom barnen in och mös med mig en stund. Sonen kom först då han duschat först och han satt brevid mig och kramades och pratade lite och helt plöstligt säger han "mamma, jag ska tella dig hur mycket jag älskar dig, tusen hundra!" sen tänkte han efter lite och ändrar sig till tusen hundra sextio nio! Dottern vill inte vara sämre men har ingen koll på andra siffror än upp till tio så hon säger "i love you so so so so so very very very very very much". Mina små godingar!
Köket
Ett rum är äntligen helt klart, här får ni se vårat kök och matsal
Livet
Ibland får man sig en tankeställare....idag, eller igår är det årsdagen sedan min amerikanska "värdsysters" pojkvän tog livet av sig. Jag tänker mycket på henne och hur jobbigt det måste vara, dels i det dagliga livet men att behöva bli påminnd om det här varje jul och nyår för resten av hennes liv är inget skämt. De hade ett jätte bra förhållande, i julbrevet jag fick av familjen innan jul pratades det om bröllopsklockor och så helt tvärt blev han deprimerad och sköt sig själv. Hur går man vidare liksom? Hennes profil foton på fb visar fortfarande bilder på henne och honom tillsammans och det gör mig ont i hjärtat och får mig att tänka på hur glad man ska vara för varje dag man får tillsammans!
Juventus in Dubai
Juventus och Milan har varit i Dubai på träningsläger ett par dagar och maken har letat efter "sitt lag" Juventus. Han var runt på 4 olika anläggningar och ville kolla på träning men utan lycka. (Han hittade dock Milan men det var inte så noga för hans del) Sen jag flyttade till Dubai har jag hängt en del på expatwoman, ett forum för expats i mellanöstern med delforum för tex Dubai. Där får man tips och råd om allt möjligt så jag vände mig till kvinnorna där och lyckades få fram ett troligt hotell som Juve bor på så igår åkte maken dit och såg spelarna, men bara genom fönstret till receptionen då bara några kom ut (för sightseeing i Dubai) och de som kom ut stannade inte till på väg till bussen. Han var lite besviken men idag åkte vi dit tillsammans och efter lång väntan kom några spelare ut för att bli körda ca 100 meter till tränings arenan och till makens stora glädje stannade de till hos fansen idag. Efter den första spelaren berättade maken att han var så till sig att han var skakig i knäna! Jag knäppte kort på maken med alla spelare som kom förbi men det som gjorde makens dag, vecka och år var att få en bild med Alessandro Del Piero, hans favorit sen han såg honom spela med ungdomslaget för en så där 17 år sedan. Jag är så glad för hans skull!
Bästa maken förtjänade verkligen detta!
2011
Som sig bör när ett nytt år börjat, här är mitt väldigt händelserika 2011. Året var som en lååång uppförsbacke, maken i Chile, jag och barnen i Sverige och all osäkerhet kring makens jobb. Det var en väldigt tuff tid där vi inte hade orkat vara någon längre tid och jag är glad att den är över. När maken så fick erbjudande om jobb i Dubai fortsatte nästa jobbiga period, att packa ihop ett helt hem och den mentala biten med att lämna det hem vi drömt om och inte ens fått helt klart än. Medans maken gjorde sin utbildning hade vi två härliga månader i Sverige men självklart var det jobbigt att vara utan maken/pappan och helt ärligt verkar barnen fortfarande inte ha kommit över tiden utan honom. Det är väldigt mycket "mamma" numer.....Att komma till Dubai var både skönt och stressigt. Att försöka få vårt tilldelade hus till ett hem, samtidigt som barnen skulle skolas in, papperarbete skulle fixas här och där och samtidigt försöka få till familjetid var utmattande! När vi började komma till rätta fortsatte det med strul med hemhjälpen men nu verkar det äntligen ha vänt. Maken fick bonus ledigt över jul och vi kunde åka till Malta. Att resa tillbaka fick nog oss båda att känna att vi har gjort rätt val. Livet är inte sämre här i Dubai! Visst finns det saker vi saknar men sen finns det ju saker vi INTE saknar. Man kan alltså konstatera att trots ett tufft och jobbigt år vände det mot slutet och jag hoppas vi tar med oss det positiva in i 2012 och kan fortsätta på samma sätt.
