Som ett brev på posten....

När jag satt i godan ro och kollade lite tv i sängen ikväll hörde jag värsta plasket, sprang mot pumans rum när jag hörde snyftningar från gossens rum. Han hade kräkts ner precis överallt. Det tog mig 1½ timme att få honom och rummet rent! När dottern var hemma från skolan i tisdags gnällde han som bara den över att behöva gå till skolan, "jag vill vara vuxen eller sjuk så jag kan vara hemma" var de sista orden jag hörde när han gick ut till kompisarnas bil och han fick som han ville....Imorgon blir det ingen skola för honom. Hoppas det går över snabbare än för puman.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Pupa

hemma mamma med två barn, svenska men bor i Dubai, celiaki och leversjukdom (AIH).

RSS 2.0