Jag letar balettklasser till puman....vilket projekt! Hon har kört dubbla danslektioner på tisdagarna, först balett och sen hip hop. Vid slutet av varje termin frågar jag om hon vill fortsätta med båda danserna och hon har alltid svarat ja. Ända fram tills nu alltså. När jag frågade hur de vill göra nästa termin svarade hon att det är för jobbigt med dubbla lektioner och hon vill bara dansa hip hop. Detta är självklart helt upp till henne men eftersom hon nu dansat i tre år frågade jag henne varför hon inte ville dansa balett mer, om det var för att hon inte gillar balett längre eller om det bara var för att det var jobbigt med dubbla lektioner. Hon svarade att hon gillar båda danserna men att det är för jobbigt med två lektioner på rad. Jag som ju var lite skeptisk till hela den här balettgrejen när hon ville börja tycker nu att det ändå är en rätt bra träningsform. De får öva på rörelser, kroppshållning, smidighet och koordination och det är väl aldrig fel? Jag vill inte pusha henne att göra något hon inte vill men samtidigt tänker jag att hon kanske ångrar sig senare så jag frågade henne om hon ville att vi skulle leta upp en annan balett klass åt henne, på en annan dag och hon sa "Jaaaa!" Nu letar jag alltså balettklasser och det är svårare än man kan tro. Det finns obegränsat med klasser men att hitta någon som ligger nära nog så man slipper sitta en timme i bilen varje gång och samtidigt passar in i schemat med simlektionerna är alltså lättare sagt än gjort. Kanske har jag något på gång men det är på torsdagar som ju är sista skoldagen i veckan, en kort skoldag som jag helst ville lämna fri för eventuella playdates eller snabbturer till poolen....

 

 

För mindre än en vecka sedan bestämde sig pappa för att komma hit den här veckan och igår kväll kom han! Jätte kul så klart och barnen är överlyckliga. Visst har det sin charm att veta långt i förväg att någon kommer och hälsar på men när någon kommer (eller man själv reser) med kort varsel är det nog lika mycket glädje och spänning men den kommer under en kortare period.

Så kom pappan äntligen hem från sin långa jobbtur i lördags morse och vi kunde därmed avsluta helgen tillsammans. Vi hade fått biljetter till Diving World Series av barnens simcoach så vi åkte för att se finalen på 10 meter. Väldigt välorganiserat och riktigt kul att ha sett på riktigt! Tyvärr blev det urdåliga bilder utan att jag eg vet varför....Inte så mkt att visa upp egentligen så det är väl bara att scrolla förbi.

 

 

 

Usch och fy, den största nackdelen med att det går mot ljusare tider är att böneutropet kommer tidigare och tidigare. Min personliga teori är även att det blir högre och högre ljud för under vinterhalvåret väcker det mig inte men jag gjrde det tidigare och så även idag trots att jag sov djupt för jag väcktes mitt i en dröm. Det värsta är att utropet är kl 5 :O Gissa om jag mer än gärna sovit ett par timmar till.....

Idag är tydligen mors dag i Förenade Arabemiraten och jag blev väckt av mina godingar som sjöng "Happy mother´s day to you" och hade gjort ett kort till mig. Underbara, söta godingar!

För många herrans år sedan när jag pluggade i Hultsfred fick jag problem med ett öra. Det började lite diffust och slutade sedan som lock. Jag trodde på en propp och körde Revaxör flera gånger, helt utan resultat och det hela var jätte obehagligt ända tills jag på helgen åkte hem och mamma tittade mig i örat. Hon såg ett hårstrå men det kändes väl inte som det skulle ha med saken att göra men hon plockade ut det och PLOPP så fick jag min hörsel tillbaka. Vid matbordet ikväll kände jag hur jag fick halvlock för örat och det knäppte och lät när jag tuggade. Som tur var kände jag igen känslan och tänkte att jag måste ha ett hårstrå i örat igen men svor inombords för att maken åkte på 6 dagars flygning imorse. Kändes ju galet fåningt att åka till läkare för att ta ut ett hårstrå ur örat samtidigt som jag nog inte skulle känna mig helt bekväm att be någon kompis att kolla mig i örat heller så vad gör man? Jag fick helt enkelt be barnen kolla mig i örat. Självklart måste båda kolla, rättvist ska det vara. Dottern sa att hon såg ett hårstrå och sonen sa samma sak och nu var frågan om man skulle våga släppa loss ett barn med en vass pincett i örat?! Jag kände att sonen skulle klara det och efter nogrann briefing om hur vass pincetten är och känsligt örat är höll dottern bort håret från örat och sonen lyckades på ett försök få ur hårstrået och det var precis samma känsla som förra gången...PLOPP! Helt underbart att bli av med besväret så snabbt den här gången och sonen fick ju känna sig mäkta stolt såklart, pappan hade ju sagt åt honom att vara "man of the house" medans han är borta och nu fick han verkligen göra en insats :)

Som vanligt när jag flyttar bilder till datorn hittar jag några bilder jag glömt flytta över. Den här gången hittade jag några från ett par playdates härom veckan.

 

Barnen fick välja vart vi skulle gå och äta för att fira makens färdiga type rating och inte helt oväntat blev det Outback i Dubai Mall. Gött som vanligt :)

 

 

Här är våra ravioli!

 

Barnen har saknat ravioli sedan våran tid på Malta och eftersom det inte finns tänkte vi göra egen. Nu pratar vi inte alls den sorten jag minns från min barndom, en burk med små kuddar i tomatsås fyllda med något som skulle föreställa vara kött utan stora fina kuddar fyllda med ricotta. På Malta är ricottan urbillig medans det kostar en 30 kronor för en liten burk så vi hade bestämt oss för att prova att göra egen. Vi har fått någon ingridiens från Malta som ska hjälpa till att göra så mjölken klumpar sig och så här gick det till steg för steg.

 

Sedan kokar man upp det, utan att röra....

 

...och packade för international day imorgon!

 

Igår hade maken sin sista träningsflygning, nu får han flyga som vilken styrman som helst och det känns såklart kanonbra! Vi tänker fira med middag i Dubai mall och dansande fontänen.

 

 

Jag är med i en facebook grupp för svensktalande utlandssvenskar och häromdagen frågade en tjej efter folks bloggar. Jag länkade till min och rätt snabbt dök det upp ett svar från en annan svensk tjej som skrev att vi verkar bo i samma område! Det var helt otippat då vi har en fbgrupp för oss svenska mammor i området med och jag trodde att alla svenskor hade blivit uppsamlade där, vi alla olika kontaktnät men tydligen inte. Hursomhelst fick vi nu kontakt med varandra och idag var hon hit på lite frukost. Det var jätte trevligt och kul att träffa någon ny kände jag och lustigt nog bodde de på västkusten, inte så långt från mormor, när de bodde i Sverige! Världen är bra liten ibland.

Inte bästa sättet att börja dagen på......ett "försvunnet" Malaysia Airlines plan på väg från KL till Peking. Allt flygplansrelaterat känns lite förclose to home och nu sitter jag med lite ont i magen. Tänker på personal, hur man hanterar en kris när den händer på riktigt och inte i simulatorn men självklart även passagerare och alla anhöriga.

Jag jobbar vidare på min display till International Day om en vecka. Blev vaken väl sent i natt men känner mig rätt nöjd med resultatet även om det är lite finlir kvar. Ska även ha en liten svensk "playlist" på datorn (med extra högtalare) som jag kan spela som bakgrundsmusik. Jag tror det här blir kanon :)

För den som undrar vad som hände i onsdags kommer här en uppdatering, igår var kort dag i skolan så barnen kom hem väl tidigt för att jag skulle hinna mer än att träna och jobba lite på min presentation till International day.

 

Precis brevid barnens skola ligger en katolsk skola och dess kyrka och askonsdagen är tydligen en stor grej för dem för varje år är det totalt kaos (som tur är brukar det inte vara skola på de andra religiösa högtiderna så vi slipper vara med om eländet). Inte för att vara rasistisk på något sätt men det är mest indier som går till den här kyrkan och de har ju lite andra sedvanor än oss europeer när det gäller att tränga sig före och såna saker och det hjälper såklart inte till med ordningen. Onsdagar är den dagen jag har skolkörningen två gånger och på morgonen tog det mig 40 minuter i jämförelse med vanliga 20 minuter, alltså dubbla tiden men det hade jag räknat med så vi åkte lite tidigare än vanligt. När jag skulle hämta däremot var det ännu värre kaos och det hade inget med den katolska kyrkan att göra. En av huvudlederna genom Dubai var blockerad så bilarna som kom från vårt håll kunde inte komma ut på den vägen och därmed blev det helstopp även på våran väg trots tre filer! En sträcka som normalt tar 2 minuter tog 37 (jag tog tid när det tog stopp, bara för att veta precis hur lång tid det tog) och därmed slog eftermiddagen alla rekord då det tog mig 1 timme att komma till skolan! Jag kan lova att jag inte var på gott humör....Det sket sig vidare då maken, som gjorde en flygning till London och skulle ut på shopping från Next (sonen har som max 2 par shorts som passar honom, alla andra är riktigt tighta) skickade sms och sa att sommar kläderna inte finns i butik, bara på nätet. Sonen var den som läste smset och blev så besviken att han började gråta och det kändes ungefär likadant för mig. Trots 30 gradig värme finns inga sommarkläder i butikerna här och iom att Next haft sommarkollektionen på nätet i två månader nu trodde jag den skulle finnas i butikerna vid det här laget. Samtidigt kostar Next här dubbla priset jämfört med England så deras prisvärda kläder blir inte så prisvärda längre. Bara hålla tummarna att maken får en flygning till England igen i början på april :(

Den här dagen har inget gått vägen, jag gör bokslut av den redan idag och hoppas morgondagen blir mycket bättre!

Snart är det dags för International Day på skolan. Vi har aldrig varit med om det eftersom man skippade det förra året när det i princip sammanföll med 50 års jubileumet och året innan ville sonen hellre stanna hemma och ta det lugnt.

 

Det hela beskrivs på följande sätt:

 

23 Country Stalls, International Food court, a bouncy castle, display of arts & crafts, performances and music. Children will receive a passport each upon arrival & registration at front gate, then they can go around to the central playground where everything is set up. It will be a wonderful journey for them as they will discover facts about each country, might complete an activity and then get their passports stamped by each stall. Which then they can keep as their souvenir. It is a day for all the family to enjoy.

 

 

 

I år ska vi ha ett skandinaviskt stånd då jag inte hade lust och ork att ordna ett eget. Vi är de enda svenskarna men så finns det en dansk och en norsk familj. Jag försöker sammanställa lite info om Sverige som passar barn, enkelt och lätt att förstå. Eftersom jag aldrig varit med på detta tidigare vet jag inte riktigt vad som förväntas och hur storslaget det hela kommer vara men jag tror jag har en bra plan och tror faktiskt det kommer bli rätt bra.

Ligger i sängen och känner mig väldigt tillfreds och aldeles varm i hjärtat. Jag har världens finaste familj och vi har sån tur som har såna underbara människor i deras närhet. Två kvartsamtal den senaste veckan...

 

Sonens kvartsamtal innebar väl inga överraskningar, det gick fort då hon inte hade så mycket att säga annat än att han är en glädje i klassrummet och är omtyckt av klasskompisarna. Han fortsätter ligga långt över medel, ger alltid allt han kan, suger i sig allt hon lär ut som en svamp dvs bara positiva saker och hon ser inga alls av de uppträden vi har hemma, där han blir helt galen över minsta lilla fel han gör.

 

Dotterns fröken har även hon bara fina och snälla saker att säga. Att dottern gör jätte fina framsteg och att det inte finns något att "oroa" sig för när det gäller hennes skolgång. Att hon alltid gör som hon blir tillsagd, att hon alltid gör så gott hon kan, att hon är snäll och trevligt och en solstråle i klassrummet. Hur kan man inte bli glad och stolt liksom? Dottern ligger lite "efter" med skrivandet men det är så skönt och upplyftande att höra fröken säga att det kommer, stressa inte och hon använde ord som "remarkable progress" med tanke på vad hennes nivå var när hon började ettan.  Med läsningen ligger hon "rätt" och hennes starkaste ämne är matte?! Jag höll på att sätta i halsen....hur gick det där till? De som känner mig vet ju att matte aldrig varit min starka sida och det var bara precis på gränsen som jag klarade godkänd i gymnasiematten. Vi pratade även om hjälpfröken som slutat, dottern hade varit lite nere och sagt att hon inte mådde bra imorse och fröken trodde det berodde på att hon saknade Mrs. S (det hade gått över när hon kommit igång). Fröken har ju sagt tidigare att hon trodde dottern skulle sakna henne extra mycket och idag berättade hon för mig att hon trodde Mrs. S hade en "soft spot" för våran puma :) Det värmer såklart extra mycket att veta att dotterns känslor för hjälp fröken var "besvarade". Jag tittar på bilderna vi har på henne och barnen och blir extra varm i hjärtat när jag tänker på vilken tur de båda haft som fått ha denna underbara människan i sina liv.

....och det kom ännu mera snö! Snöade hela natten och fortsatte under dagen. Trots att barnen sett hur pass det snöat blev sonen överraskad när han gick ut och sa "med guuud, det är ju helt vitt"!

 

Tack vare strömavbrott gick min bror ut och byggde snögubbe med barnen.