Rest bilder från sverige

Barnen klädda till Lucior på morfars födelsedag

 

 

 

Dottern bakar lussebullar

 


Mamma/mormor visar sonen hur bullarna ska rullas


Sonen provar på egen hand


Även maken ville prova

Pepparkaksbak

Bilder från Sverige resan



Barnen i första snön



Med pappan, i skogen vid mormors hus





Snöängel



Sonen gör snöängel med min bror



Delarna till vårat pepparkakshus



Dekorerar pepparkakshuset



Färdigt pepparkakshus, vint och snett, men helt hemmagjort :)





Julbordet



Barnen visar min farmor Lady Gaga på datorn



Tomten var populär :)



Fina paket, dottern gillade sin handväska



Snögubben, som vi precis fick klar innan det blev kolmörkt



En ljuslykta tillkom oxå



Dagen efter kunde även dotter kika på snögubben



Åsa och Teds lilla Moa



Dottern frossar i plättar!

Vi åker

Orkar inte skriva speciellt långt men när maken hade träffat läkaren hade hon sagt att vi visst kunde komma hem, han hostar eller nyser inte och han måste vara extra noga med handhygienen och skulle väl låta bli att pussas. Ska så klart bli skönt att komma hem nu, och nu blir det sängen för min del har en låång dag framför mig imorgon.

Så vändes hela (nästan iaf) livet upp och ner

Maken ringde i eftermiddag och sa att han inte hade mått så bra på jobbet idag och tagit alvedon för att orka med. Sen ringde han en eller ett par timmar senare och jag kunde knappt höra vad han sa för han hade sån frossa och skakade som besatt. Vi hann inte prata så mycket för vi skulle precis äta men när vi pratade lite senare ventilerade han sin oro för att det är svin influensa han har och genast blev ju jag orolig så klart. Maken ringde någon helpline där de  sa att det mycket väl kan vara men han kommer inte testas även om han söker hjälp. Hon tyckte inte att vi skulle komma hem till vårt hus imorgon eftersom vi är extra utsatta både jag och barnen. Jaha ja, vad gör man nu då? Vart ska vi ta vägen? Hon sa även till honom att han skulle ringa "vårdcentralen"om han blev sämre. Han ringde direkt och där sa de att läkaren var den som avgjorde om han skulle testas eller inte så han bestämde sig för att åka in. Direkt börjar tankar fara runt, vad händer nu? Ska vi ens åka tillbaka till Malta? Klart jag vill åka hem men om jag inte får åka hem till mitt riktiga hem vill jag ju hellre stanna kvar här. Jag får sitta på helspänn och invänta makens besked när han varit hos läkaren

Blandade bilder

Här laddar jag nu upp lite blandade bilder från semestern eftersom en massa inlägg försvann, men jag vill ju ändå bjuda på godbitarna.



Sonen leker med min kusin



Farfarsbilarna på Liseberg





Liseberg



Liseberg



Liseberg



Liseberg



Liseberg



Slottsskogen



Slottsskogen




Blåbärsmuffins bak



Sonen stoppade gärna i blåbär



Sonen och dottern i Säterdalen





Sonen ville gärna att dottern skulle åka med honom...med varierande resultat







Frukost på mormors altan



Bokläsning, dottern i en klänning mamma sydde i syslöjden!



Lunch på altanen



Lunch på altanen



Sonen med kompis i Säterdalen





Jag klipper sonens hår



Vi hittade en fin larv men vet inte vilken sorts fjäri den ska bli


Packar...

Guuuud vad mycket grejer jag har att ta med mig ner igen! Trots att maken bar med sig massor när han var här lyckas jag ändå fylla min stoora resväska, en lite mindre och en stor vanlig bag. Det är kläder, leksaker och en del småsaker från IKEA. Vilken tur att mamma ska köra oss till flygplatsen så vi får med oss så mycket som möjligt.

Sonen springer runt och är glad och nöjd för att han ska träffa pappa imorgon. Han har "ringt" pappa flera gånger och pratat med honom och förklarat att imorgon kommer jag och hälsar på dig. Tyvärr lär väl svärföräldrarna stå där som vanligt på flygplatsen men den här gången kanske jag kan ha lite förståelse eftersom de åker iväg på måndag morgon för en veckas egen semester så det dröjer en vecka till innan vi ses "på riktigt" (hurra!!).

Nu ska jag försöka ladda upp lite bilder till gamla inlägg, får se hur mkt jag hinner innan något av barnen kallar på uppmärksamhet

Idag för 4 år sedan...

....gick vi nedför altargången mot prästen och avlade våra löften. Tänk så fort 4 år kan gå och så mycket som kan hända i ens liv. Jag älskar maken (minst) lika mycket som då och jag hoppas vi har många härliga år framför oss.

Blogg paus

Blev visst lite av en bloggpaus här mot slutet av semestern. Vi har väl egentligen inte gjort något speciellt, njutit av att vara på landet, gått på promenader, lekt i gräset, varit i skogen osv. I söndags var vi ner till Säterdalen och lekte, sonen hade kanon kul först en äldre pojke och sedan två ännu äldre pojkar ville leka med honom. Den första var jätte duktig och hjälpte sonen att gunga så jag frågade om han hade yngre syskon "ja, jag har en Måns" svarade pojken. Hur gammal är han då frågade jag och jag fick ett klockrent svar: "han ser ut ungefär som honom (här pekade han på sonen) men mycket fetare" :D :D Så härliga ungar är.

I måndags var vi till Borlänge så jag fick klippa håret, det var kanonskönt! I tisdags var det Dalen igen, det här gången med vänner och på eftermiddagen besök och grillning hos pappa. Igår hade vi en riktigt varm dag promenad med barndomsvännen och hennes son, grillade och åt på altanen och på kvällen klippte jag mammas gräsmatta.


Nu är semestern snart slut, tänk att en månad går så fort! Det har gått oväntat bra och även om jag har saknat maken så har det varit kanon att han kunde komma hit den där veckan mitt i, det blev inte så långt emellan gångerna vi sågs. Trots att vi varit här så länge nu känner jag ändå att jag hade kunnat vara här ett par dagar till, har knappt hunnit träffa mina vänner som ju far runt på alla möjliga ställen när de har semester.

Summeringen av den här semestern kan väl sägas att dottern tog sina första steg, men går ändå inte än, säger "hej" och sitt eget namn, har lärt sig krypa baklänges nedför trappor och ur sängen/soffan. Sonen pratar mycket mer svenska än innan och har blivit lite mer modig/självständing. Tillsammans leker de mer, även om sonen mest tycker hon förstör hittar han ibland på något kul med henne och hon blir förståss överlycklig.

Snart är jag tillbaka med mer tankar och funderingar i bloggen men nu när jag varit "ensam" med barnen finns väldigt lite chans att få tankarna på pränt precis när man tänkt dom och senare har jag ju hunnit glömma dem :)

Åh nej!

Jag har skrivit en massa om vad vi gjort från dagen i Lysekil fram tills nu men de är borta? :O Vet inte om jag orkar skriva om dem, vi får väl se om jag får tid. Just nu sover sonen, dottern är jätte trött men vägrar somna så just nu blir det inget långt bloggande.

Tillbaka i Dalarna

Nu är vi tillbaka till Dalarna, trådlösa nätverket funkar och jag kan nu surfa från makens laptop. Äntligen!  Sitter ute på balkongen och övervakar dagens lunch som ligger på grillen. Solen skiner men det är lagom varmt. Underbart!

22 Juli – dagen i Lysekil

Klockan är 7.30 och dottern sover fortfarande! Maken måste verkligen ha någon sömneffekt... Idag blir det utflykt till Lysekil.

Klockan är nu 21 och det är snart dax att ge dottern sin välling innan sängen. Vi har varit till Lysekil och tittat på Havets Hus. Ett trevligt vatten museum inriktat på vattenlivet här på västkusten. Det trevligaste av allt var ”klapphörnan” där man fick känna på djur och växter i vattnet. Det fanns krabbor, musslor, sjöstjärnor, havstulpaner, eremit kräftor och en massa annat intressant. Sonen var närmast i extas igen och ville känna på allt. På eftermiddagen kom mamma och mormor hem igen och vi har haft olika mostrar på besök under eftermiddagen/kvällen. Sonen sover och snart blir det min och makens tur. Mamma har redan lurat lite här i tvsoffan.



Sonen håller en eremitkräfta i klapphörnan



Jag och sonen med varsin sjöstjärna

21 Juli – dagen på Borås Djurpark

Maken måste ha någon soveffekt på dottern. Sen vi kom till västkusten har hon inte sovit längre än till 6.30 men idag sov hon minsann till 7.20. Underligt det där....Frukost och påklädning, sedan bar det av mot Borås Djurpark. Min moster hade lånat oss deras GPS så att hitta dit skulle ju inte vara några problem iaf. Vi kom fram strax efter 10 och det var himla mycket folk i kön och jag svor inombords att jag inte förköpt biljetterna på nätet och då kunnat gå till ett annat insläpp. Inne i djurparken fanns mycket att se och sonen hade jätte kul, sprang mellan de olika inhägnaderna och pratade om alla djur han kunde se. Jag är verkligen jätte glad att vi kommer iväg till Sverige med jämna mellanrum så att han kan få uppleva såna här saker. Vi hade skapligt väder, regnade några korta skurar men vi blev aldrig blöta eftersom det passade på när vi åt eller var inne i aphuset eller liknande. Att hitta till djurparken var enkelt förresten, vi hade fått låna min mosters GPS, vilken underbar uppfinning!



Sonen blev kanonglad för att få rida en sväng




Klapphörnan var som vanligt en favorit










Maken, dottern och sonen tittar på de fina girafferna


20 Juli – dagen då maken kom

Vaknade kl 4 på morgonen och skickade sms till maken för att kolla om han kommit på tåget och allt var ok, då svarade han att tåget var 2 timmar sent! :O och han satt alltså fortfarande på Arlanda. Efter mycket smsande fram och tillbaka bestämde han sig för att ta första flyget, kl 8 ner till Göteborg istället så kom han fram fortare. Vi tog ännu en slapp förmiddag och hämtade maken vid tåget kl 12. Sonen var jätte exalterad över att pappa skulle komma och vinkade glatt åt tåget. Dottern förstog ju inte vad som hände men hon blev jätte glad när hon såg att det var hennes pappa som kom och kramades. Vad tänker barn egentligen? Tror de att personer som de inte ser på ett tag inte längre finns i deras liv? Eller förstår de att de är för långt borta för att man ska kunna ses på ett tag? Vi åkte hem och åt lunch innan vi åkte till Emaus, en lantgård som drivs av kommunen där man kan se och klappa djur och leka i fina lekställningar. Sonen hade kanonkul och vi träffade mormors granne som var där med sina barn. Tänk att hon kände igen oss...jag hade aldrig vetat att det var hon. Det blev sedan en tidig kväll för maken och barnen (så klart, maken hade ju knappt sovit alls)

19e Juli - dagen med Novembermamman

Vi tog en latmorgon och vid 12 träffade vi en tjej som jag fått kontakt med via familjeliv i Novembermamma tråden när vi väntade barn tillsammans. Letade någonstans att äta lunch men i princip allt var stängt så det fick bli Mc Donalds. Sedan bar det av till Bohusläns musem där det fanns ett jätte trevligt lekrum med båtar och hus. Sonen lekte och hade jätte kul men han lekte inte MED den här pojken som han lekte med våran kompis i Stockholm. Kan det vara så att även så små barn märker att de trivs bättre ihop med vissa personer? Pojkarna lekte alltså mest för sig själva men vi stannade ett par timmar för de hade ju kul ändå  Jag och Novembermamman hade trevligt och vi hade chansen att prata lite, kul att träffas när man haft så mkt kontakt via nätet under så lång tid. När vi kom ”hem” igen hade mamma och mormor åkt iväg på den årliga familje semestern så vi hade huset till oss själva. Barnen somnade tidigt och jag tog det lite lugnt när jag fått besekedet att maken fick plats på flyget, det hade nämligen visat i princip slutsålt så vi var lite oroliga.



19 Juli – en massa tankar

Igår hade jag svårt att somna, låg och vred mig länge och väl och tampades med tråkiga tankar. Mormor hade en dålig kväll och grät massor. Hade ångest för att hon inte kommer få träffar morfar igen och berättade att det smakar illa i munnen för hon mår så illa över alla tankar om morfar, huset, ekonomin osv. När jag sen la mig kom jag att tänka på hur jag skulle må om maken dog...jag blev illamående på en gång. Jag vill inte ens tänka tanken på hur jag skulle må, hur jag ens skulle kunna leva vidare.

18 eJuli – dagen med allt regn

Vad det har regnat idag! Vi åkte och skulle handla mat på för middagen men det blev även lite kikat i klädaffärerna. Hittade några fler byxor på Lindex så nu ska väl sonen ha byxor så det räcker i vinter  Vi åt lunch i köpcentrumet och fikade sedan hemma. Efter det tog vi en promenad ner till centrum där jag behövde gå en sväng på Clas Ohlson och köpa en adapter till bärbara datorn (fick bara med mig kablen som har maltesisk plugg). Mamma hittade en ny plånbok och så fick jag tag på fina påslakan till barnen, matchande prickiga, ett i blått och ett i rosa. Vi klarade oss undan regnet när vi gick ner på stan men när vi var där och på vägen hem regnade det rätt bra. Typiskt att jag inte hittade regnskyddet till vagnen i packröran där hemma...Kvällen har vi tagit det lugnt, ätit lite mat och några goda kex. Nu ska barnen nattas..kanske...hör sonen utanför, han är ute och känner av regnet och pratar om någon katt. Härligt att vara i Sverige!!!

17e Juli – urn nedsättningsdagen

Idag hade vi morfars urn nedsättning, en sorglig början på dagen, det är verkligen tomt utan morfar här nere. Vi åkte först och köpte blommor, rosor att lägga vid ”hålet” och sedan en liten bukett. Jag valde en mörkröd ros, mamma en ”vanlig” röd ros och sonen ville inte helt oväntat lägga en gul. Det var fint och vackert vid graven, vi sjöng några fina sånger och mamma läste en dikt.Morfar är verkligen saknad! Sedan fikade vi hos mormor och en av mina kusiner tog kanon hand om sonen, lekte och busade och när dottern somnade fick jag tid till mig själv! Kunde dock inte varva ner ordentligt, tänkte mest på när dottern skulle vakna...På tidiga kvällen åkte vi och fiskade krabbor med mina kusiner. Kanonkul! Det nappade jätte mycket och sonen ääälskade att fiska krabbor. ”come again next time” sa han när vi åkte därifrån  Dagens succe gjorde sonen när han kom ut där vi satt och fikade i trädgården med shortsen runt fötterna och hojtade ”ready mummy, ready”. Jag visste inte ens att han gått in på toaletten.













16e Juli – dagen då puman tog sina första steg

Vi åkte från Dalarna rätt sent med tanke på att vi tänkt äta frukost och fara, klockar var nog närmare 10.30. Lunch åt vi på IKEA Örebro där vi oxå handlade några småsaker så som vanligt tog det längre tid än planerat. Resan gick fortsatt bra och efter stopp i Trollhättan på Max för hamburgare kom vi fram till uddevalla vid 19.30 tiden. Lite kvällsfika blev det och sedan bäddade vi och nattade barnen. Mitt i detta tog dottern sina första steg! Först ett steg mot mormor och sedan fyra (!) steg mot mig. Härligt att se!

15e Juli – Dagen i Norn

Den här dagen for vi till Norn för att träffa en ”gammal” klasskompis och hennes lilla dotter. Jag och en annan gammal kompis åkte tillsammans. Jag med dottern och kompisen med sin son. Min son fick stanna hemma med mormor och leka. Den lilla flickan var kanonsöt, och blond! Stugan låg makalöst vackert på en egen liten ö och oväntat lyxigt var att det bjöds glutenfritt fika! Det brukar jag inte få men är alltid lika trevligt när någon ”tänkt på en”. Det är faktiskt inte kul att alltid vara annorlunda och ”bökig gäst”. På eftermiddagen åkte vi sedan hem till pappa och grillade. Kanon mycket mat som vanligt och trevligt sällskap.










14e Juli – Första skorna dagen

Efter den stora shopping dagen hade vi tänkt vara hemma och hitta på roliga saker men eftersom det varit omöjligt att hitta skor i dotterns storlek bestämde vi oss för att åka till Hedemora och Avesta för att leta även där. Lindex lockade oxå, för fler mjukisbyxor. Skor, eller mer sandaler, hittade vi till slut, även om det blev en ”pojksko” i grått. Känns inte så noga tycker jag, och det är ju lättare att ”matcha” en grå sko än en rosa/röd. Mjukisbyxor hittade jag oxå, och ett par toppar till mig.

Pupa

hemma mamma med två barn, svenska men bor i Dubai, celiaki och leversjukdom (AIH).

RSS 2.0