Självömkan

Här kommer ett riktigt klagoinlägg men jag känner mig helt färdig. Jag hade bestämt mig att om jag inte var bättre idag skulle jag gå till läkare och självklart är jag inge bättre. Snarare sämre, nu är rösten helt borta. Kan inte säga ett ord. Läkaren diagnostierade laryngit, inflammation på stämbanden, men hälften av medicinen hon ville ge mig har jag blivit tillsagt att inte ta pga min AIH och den andra hälften har jag ingen aning om ifall den är ok. Måste därför försöka få kontakt med min leverläkare för att se vad som är ok att ta, jag vågar inte lita på någon här nere. Så det var bara att åka hem och emaila leverläkaren och hoppas på att jag får något svar så snart som möjligt. Maken är på jobbet så under tiden fortsätter jag att må skit, hostan är nästan värre än förut, magen vänder sig helt ut och in. Samtidigt känner mig väldigt ensam och ledsen på min AIH diagnos som jag att jag inte får ta vilka mediciner som helst. Det kommer säkert inte vara länge men just nu vill jag bara få tycka synd om mig själv!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Pupa

hemma mamma med två barn, svenska men bor i Dubai, celiaki och leversjukdom (AIH).

RSS 2.0