Jag/vi lever!

Man skulle kunna tro att något allvarligt hänt men så är inte fallet, först hade vi ju mammas besök, hon åkte i måndags. I tisdags efter baletten kom dottern och sa att hon hade ont "här" och visade hela framsidan, sen sa hon att hon nog behövde kräkas och visst hade hon rätt! Tisdagnatten spenderades med hulkande dotter (för mig) medans maken åkte och hämtade nästa besök, kompisar från Malta. Väl kaxigt (och bevisligen otroligt dumt) tog jag inte mina vanliga vitpepparkorn i samband med detta och onsdag kvällen kände jag hur det snurrade till och sen var det min tur. Mellan kl 22 och 4 var jag upp varje kvart. Detta är ingen överdrift, jag kollade klockan varje gång i desperation då jag hoppades att det skulle ha gått längre mellan gångerna. Vid 3 blev det kö på toaletten, då slog det nämligen till även för maken :O Efter 4 lugnade det ner sig för mig men när väckarklockan ringde kl 6 var jag så utmattad att jag sa till maken att vi fick ha barnen hemma. Han orkade dock släpa sig upp och fick iväg barnen till skolan, hans variant var aldrig lika akut som min. Jag var mer eller mindre medvetslös hela dagen och jag vet knappt vad som hände innan jag vaknade upp kl 5 på fredag morgonen och insåg att jag i princip sovit i 24 timmar. Då hade våra kompisar hunnit dra på sig magsjukan de med och svärfar anlänt. Herregud vilken röra! Det tog oss vuxna rätt lång tid att återhämta oss, det är först idag som jag har haft någon form av aptit överhuvudtaget. Nu hoppas jag att jag ska vara tillbaka i bloggandets värld och att vi ska vara klara med den här vändan magsjuka!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Pupa

hemma mamma med två barn, svenska men bor i Dubai, celiaki och leversjukdom (AIH).

RSS 2.0