Stoltaste mamman!

Igår, med en vecka kvar i skolan fick vi barnens skolrapporter. Jag får ju lite extra feedback i och med att jag hjälper till i båda barnens klasser så att sonen fick sanslöst bra betyg och jätte fina kommentarer var väl ingen överraskning. Dottern däremot trodde jag helt ärligt inte skulle få det i samma utsträckning så hennes rapport var lite av en överraskning.
 
Om vi börjar med sonen så hade man i hans klass satt universala betyg och så fick vi en "skala" så vi kunde se vilken nivå barn enligt den engelska standarden ska ligga på (det är ju engelsk läroplan) och alla hans betyg låg på nivå med årskurs 3 och han ska ju nu går ur årskurs 1!! De fick separata betyg och kommentarer i alla grund ämnen samt ett betyg för "insats" (från 1 till 5) och han fick 5 i alla ämnen, dvs han gör alltid så gott han kan. Fröken skrev fina ord om hur han är omtyckt i klassen, lyssnar på andras idéer och ger input, hjälper gärna till och har koll på vad som är rätt och fel och därmed uppför sig väl. När det gäller musik, gymnastik, simning, dans och arabiska kunde man få tre olika betyg "jobbar emot", "förväntat" eller "över förväntan" och även här fick han över förväntan i alla ämnen.
 
Dottern hade fått andra sorts betyg, det var siffer betyg 1 (jobbar emot), 2 (förväntat) eller 3 (över förväntan) som gällde i alla hennes ämnen. Hon är ju en av de allra yngsta i hennes klass i och med att man här måste ha fyllt 4 när skolan börjar så trots att barnen är födda med (nästan) år emellan går de i årskurserna efter varandra. Sonen som är född i november är en av de äldre (bara barn födda i sept och oktober är äldre) och han fyllde 5 efter bara knappa två månader i förskoleklass medans dottern alltså kommer sluta föreskole klass utan att ens ha fyllt 5. Självklart spelar detta in och hon har inte alls samma intresse och koncentration som sonen har. Hursomhelst hade hon av 11 betyg 4 stycken 2or och resten 3or. Nu hade hon visserligen 2orna i de "viktigaste" sakerna som skrivning, siffor, form och plats (matte grejor båda två) och så i gymnastik men även 2or är ju bra! Hon hade 5or i insatsbetyg i alla ämnen, precis som sin bror och även hon hade fått jätte fina kommentarer till ämnena där de lyfte fram det hon kan och som slutsats skrev fröken att hon "är en populär klasskamrat som har lätt att umgås och prata med både klasskompisar och vuxna samt att hon är väluppfostrad och hjälpsam. Hon är en motiverad elev som gärna tänker till och aldrig ger upp. Hon har alltid ett leende på läpparna och är väldigt glad och sträcker alltid ut en hjälpande han till den som behöver."
 
För mig är det allra viktigaste att barnen gör så gott de kan men självklart blir man varm i hjärtat av att läsa såna fina ord....Kom någon tår när jag läste. Hur stolt kan man bli liksom?! Något måste vi ju göra rätt med andra ord! Våra fina, underbara barn......


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Pupa

hemma mamma med två barn, svenska men bor i Dubai, celiaki och leversjukdom (AIH).

RSS 2.0