Gråtkalas

Nu har vi klarat av sista skolhämtningen och det blev ännu värre än jag förväntade mig! Jag missade present överlämningen i sonens klass eftersom det gjordes i onsdags morse när det inte är vi som kör men lite tidigare än skolan slutade skulle vi träffas för att ge dotterns fröknar sina presenter. Barnen avslutade sin dag med att sjunga sin farväl sång för sista gången "I had a lovely day at school but now its time to go...goodbye mrs A, goodbye mrs D, goodbye everyone". Redan där kände jag hur jag fick kämpa mot tårarna. Sen fick fröknarna sina presenter och de tackade för allt stöd och för de underbara barnen och gick runt och kramades med tårar i ögonen och jag kunde inte ens få fram ett "tack för allt". När dottern sedan kom mot mig stört grät hon och sa att hon kommer sakna fröknarna så mycket, hon grät sig igenom sina farvälkramar och jag försökte muntra upp henne så gott det gick. Jag grät inte konstant, jag försökte ju visa god min för dottern utan det var mer att det kom några tårar nu och då. Mitt i allt detta kom en mamma från sonens klass inrusande och sa att jag måste komma för sonen är så ledsen. Det var nog tur för på det sättet fick jag med mig dottern ifrån hennes klassrum så vi rafsade ihop hennes grejer och kastade oss ut till sonen. När vi kom ut genom dörren från förskolebyggnaden såg jag så hur de barn i klassen som var kvar stog i grupp runt sonen och han kastade sig i mina armar och störtgrät även han. Där brast det för mig helt, och vi kramades i en enda stor hög då dottern inte hade slutat gråta heller. Med snyftande barn gick vi så mot bilen, jag fick skippa att tacka hans fröknar då det var jätte varmt och svettigt och jag kände inte att jag orkade med mer fröken avsked samtidigt som jag inte ville utsätta sonen för det heller då han redan sagt hejdå. Som tur var lugnade de ner sig efter en stund och vi har nu kunnat prata om vilken tur de har som har haft så fina fröknar att de kommer sakna dem så mycket att de fick gråta!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Pupa

hemma mamma med två barn, svenska men bor i Dubai, celiaki och leversjukdom (AIH).

RSS 2.0