Igår var vi hela familjen för att få våran årliga influensa vaccination. Eftersom jag har kronisk sjukdom med försämrat immunförsvar rekomenderas jag att ta i princip alla vaccin som kan hjälpa mig. Av samma anledning känns det som det är lika bra att resten av familjen tar vaccinet så idag skulle det göras. Dottern började hetsa upp sig så fort vi kom till kliniken och värre blev det. I rummet blev hon hel hysterisk och skrek som en stucken gris. Maken fick sin först och sedan jag eftersom även sonen börjat varva upp sig och börjat gråta. När sonen fick sin spruta gick det bra, han fnissade till och med lite efteråt men dottern lugnade inte ner sig. Till slut kom en annan sköterska in och hjälpte till att hålla så de fick sticka en gallskrkande puma. Det är självklart aldrig kul att tvinga någon som är så ledsen till någon men ibland måste man ju. I det här fallet visste vi ju oxå att det inte gjorde ont, allt var ju i hennes skalle då hon började hetsa upp sig långt i förväg. När jag bar ut henne och kom in i receptionen träffade vi en mamma som jag känner och medans dottern fortfarande snyftade fram att det gjorde jätte ont frågade mamman om det var hon som hade skrikit så. Hela kliniken hade alltså hört henne skrika trots stängd dörr! Långsint som hon är tog det lång tid innan hon lugnade ner sig. Hoppas vi får åka till kliniken utan spruta någon gång så hon inte får men för livet ;)