Dottern somnade snabbt om men sonen grät och grät. Både jag och maken var där inne och jag föreslog att han behövde kissa, ibland är han så trött att han inte orkar säga att han behöver kissa även om det är därför han vaknat. Väl inne på toaletten märker vi att hela gossen skakar. Feber! Han fick komma med ut på soffan och han höll i mig krampaktigt. Kollade tempen och han hade ingen feber, bara 37.3 men jag var säker på att frossan betydde att han var på väg att få feber så vi gav flytande alvedon ändå. Trots frossan lyckades han somna i min famn och vi lyckades lägga ner honom brevid mig. Ung 1½ timme efter alvedonen vaknade han till och var stekhet. Kollade tempen igen, 40.1! Maken ringde vårdcentralen och fick prata med en läkare, hon tyckte vi skulle ge voltaren emellan alvedonen. Naturligtvis hade vi inget hemma så kon kollade och de hade där, vi kunde alltså komma in och få så vi skulle kunna klara natten. Maken frågade om vi skulle ta med gossen eftersom vi ändå skulle dit och det tyckte hon var en bra ide. Sonen ville inte släppa taget om mig och vägrade åka med maken så jag föreslog att vi skulle ringa svärföräldrarna och se om de kunde komma och stanna med dottern (som sov gott) så kunde vi åka till vårdcentralen tillsammans. Trots att de blev uppväckta av vårt samtal kom de direkt och vi for iväg. Läkare konstaterade att han har en virus infektion i halsen, inget annat "fel". Sonen tyckte det var jätte hemskt att bli undersökt och kollad i öron och hals. Allra värst var att få supp och dessutom av någon okänd. Han grät och grät och konstaterade när vi kom ut att doktorn inte var snäll :) Lilla gubben. Väl hemma försökte vi ta oss i säng och nu hallucinerade sonen, pratade om jordgubbar och plockade mig på armen och sedan skräp i sängen och lortiga händer, napp och kudde. Jätte läskigt! För att han inte skulle störa dottern besämde vi oss att sova på soffan så jag och sonen satte oss till rätta och mös lite innan han somnade av. Imorse var det bara att börja skicka ut sms och ställa in kalaset. Det kändes jätte tråkigt, sonen hade sett fram emot det hela och det är ju tråkigt för alla som trixat för att kunna komma oxå men är man sjuk så är man. Nu hoppas vi på en lite bättre natt i natt och att han kryar på sig snabbt.