Nu är vi så tillbaka i vårt hysteriskt röriga hem. Resan blev väl inte den bästa vi haft, trötta och griniga barn och mååånga timmar på resande fot. Vi åkte med tåget vid åtta tiden och väl framme på Arlanda fick vi checkat in, väskorna vägde 62kg totalt, dvs endast 2kg övervikt, inget de kommenterade. Sanslöst vad mycket vi har fått med oss ner, maken hade 24 kilo när han åkte ner helgen innan. Undra vad vi har med oss egentligen, sten? Första flyget gick skapligt, ända tills pursern kom förbi och tittade konstigt på oss. Någon minut senare kom en kabin personal och frågade hur gammal sonen är, vi förklarade att han är 1 år och 11 månader. Lite senare kom nästa kabin personal och berättade att hon gjort fel som låtit oss sitta på samma rad, två infants får inte sitta på samma rad sa hon. Jag skulle precis fråga henne varför vi inte kunde sitta med 2 infants trots att det inte satt någon annan på mittensätet. Anledningen till att de säger att man inte får sitta två infants på samma rad är att det bara finns 4 syrgasmasker så om 3 vuxna sitter där finns det ju bara en mask kvar till en infant. Om däremot bara 2 vuxna sitter, med 2 infants räcker ju maskerna. Hursomhelst insåg hon själv att det var orimligt att vidhålla att vi inte kunde sitta på samma rad så hon informerade pursern vad hon kommit på. Pursern verkade vara en riktig petmaja som kom med manualen och sedan hörde vi rätt arga röster bakifrån men de måste ha kommit överens om att det var ok i slutändan. Sonen lyckades sova ½ timme innan landning tror jag så när vi var framme i Frankfurt var han lagom trött och kinkig.

När vi väl lyckats checka in igen gick vi och åt, sonen var hel vild och for fram som en tornado, välte glas och åt dåligt, han var ju så trött att han knappt kunde sitta still! Vi hann precis äta och värma vatten till dotterns mat innan vi gick mot gaten, de skulle precis börja gå på! Kvickt fick vi fälla ihop vagnen och slänga oss iväg. Ännu en gång hade man dåligt med koll på att man kan sitta två infants på en rad om det bara är två vuxna som sitter där. Här hade vi iaf tur, vi hade fått 4 platser, två på var sida gången men en trevlig man bytte med oss så vi fick våra tre säten på samma sida gången. Sonen sov inget alls men var dödstrött. Dottern skrek som någon stack en kniv i henne men somnade till slut.

Väl framme på Malta tog det år och dar innan väskorna kom ut, det gick jätte sakta det kom bara en väska åt gången, inte som det brukar vara, att det kommer massa hela tiden. Samtidigt ropade de ut i högtalarna att vi skulle kontakta baggage services och det visade sig naturligtvis att våran barnvagn inte hade kommit med, den låg kvar vid gaten! Suck. Efter lååång väntan hade vi äntligen fått alla våra väskor och maken svurit över en man som stog ivägen när han lyfte av den sista väskan. Jag gick först, med dottern i sulkyn och en väska medan maken och sonen hade två andra väskor. Precis när jag skulle gå utanför dörrarna kollar jag bakom mig och upptäcker att maken bli inmotad i tullen! :O Precis vad vi inte behövde efter en så lång dag och med trötta barn tänkte jag. Och så röriga väskor! När maken sedan kom ut visade det sig att de var intresserade av våra påsar med pulvergröt! De trodde alltså att sempers gröt var knark!! Herregud vilken soppa. De hade öppnat en påse och luktat och smakat och testat på nåt speciellt papper och tillslut kommit fram till att det inte var knark. Maken tyckte de såg besvikna ut, han tror att de trodde de skulle göra världens klipp. I efterhand så förstår man ju en del saker, troligtivs har de blivit varnade från Arlanda eller Frankfurt och av den anledningen scannade de alla väskor här nere med och det var därför det tog sån tid för väskorna att komma ut och mannen som maken nästan dunkade väskan i var en av killarna från drug squaden som jagade efter väskan för att inte missa vem som hämtade den. Maken tror även att det vägde in att han gjorde precis samma resa, med samma route en vecka innan, och han hade ju påsar med sig även den gången. Kanske lät de det gå första gången medans andra gången på så kort tid var de tvugna att kolla upp? Hursomhelst kan man ju tycka att de kunnat komma med en hund som kunnat lukta lite så hade maken sluppit in och krångla.

Utanför väntade ju även svärmor som är så fånig så jag blir knäpp, men det är ju en helt annan historia...