Sart kastar jag in handduken :(

Hela bostadsgrejen känns så hopplös, vi hittar inget som passar och det börjar tära på mitt psyke. Det är inte det att jag oroar mig för vart vi ska bo när vi måste flytta härifrån utan mer att det känns så meningslöst och fruitless. Vi tittar och tittar och de enda ställena vi egentligen har gillat är de två vi gett bud på men inget av dem har vi "fått". I natt tex hade jag svårt att somna, låg och vände och vred samtidigt som jag tänkte på hur vi vill bo, samma sak efter att jag vaknat mitt i natten när dottern ville ha napp, det tog jätte lång tid att somna igen. Det är som att jag inte kan få ro i kroppen. Imorgon ska maken ringa banken och reda ut en del saker så kanske, kanske vi höjer budet på det första stället, annars tror jag vi får ta paus, så här kan jag då inte ha det!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Pupa

hemma mamma med två barn, svenska men bor i Dubai, celiaki och leversjukdom (AIH).

RSS 2.0