Svärmors uppdatering
Igår var vi till svärföräldrarna på kvällen för att dela ut julklappar och när dottern vaknat efter sin vila hade hon feber (40,2) och det berättade vi för svärmor när vi kom dit. Hon visade inga andra symptom som hosta, snorig eller ens gnällig. Lagom när vi vaknade imorse fick maken ett sms av svärmor där hon skrev att om dottern fortfarande har feber måste vi ta henne till läkare. *suck* varför kan hon inte låta oss vara föräldrar och avgöra såna där saker? Jag vill inte säga att jag gjorde det för hennes skull men efter diskussion med maken blev det bestämt att han skulle ta henne med till läkaren bara för att kolla upp så att han inte kunde hitta något fel på henne. Allra helst hade jag velat att vi pratat med läkaren först men han svarade inte i sin mobil och maken och sonen skulle ut och köpa batterier så vi var tvugna att ta ett beslut. Jag kände eg hela tiden att det var onödigt för jag trodde inte han skulle hitta något märkbart på henne men på något sätt blir man ju påverkad när någon ifrågasätter ens omdöme. Hursomhelst hittade läkaren inget annat fel på dottern än att hon kanske var lite röd i halsen och han rekomenderade paracetamol var 5e timme. Detta hade jag ju kunnat "ordinera" själv och på ett sätt känns det bra att jag vet att min magkänsla och mitt resonemang var rätt men på ett annat sätt blir jag irriterad över att jag låter mig påverkas. Varför kan inte vi mammor få vara ifred tills vi ber om råd?
Kommentarer
Tina
Jadu...kanske är det för att vi mammor gärna har mycket att säga till om! ;) Nej, jag vet inte. Kanske får man tänka sig för den dagen man själv får barnbarn. Oftast är det ju så himla lätt att råda andra och vissa svärföräldrar verkar kunna det där bättre än andra.. och jag tror inte hon tvivlar på din kunskap, jag tror nog mest att hon vill försöka bry sig om er, men att det blev total-fel. Men förstår din frustration, hua.. hua. God fortsättning i alla fall! STORA KRAMAR!
Pupa
Ja herregud, det gäller att tänka efter när (om) man själv får barnbarn. Allra viktigast med sönernas barn tror jag...döttrarna involverar en nog mer på eget bevåg
Trackback
