Kanske kan det vara så att vi ser ljuset i slutet på tunneln. Jag mår äntligen bättre! Bara helt plötsligt vid lunchtid igår svängde det och jag fick behålla maten. Sonen däremot hade vissa besvär kvar även om han inte kräktes längre och vi sa att vi ville se vanlig avföring innan han kan gå tillbaka till skolan. Han är sig själv, precis som vanligt och imorse hade jag jätte ångest över om jag skulle skicka till skolan eller ej men tänkte tillbaka på det vi hade sagt igår, och med tanke på att han var "frisk" hela tisdagen men ändå blev dålig på natten blir han hemma även idag men jag hoppas på det bästa. Maken lyckades få dottern somna om imorse (men typiskt nog kunde inte jag göra det) så de sover fortfarande! :O Det här måste vara hennes absoluta rekord.