Eftersom maken jobbade på årets julmarknad fick jag både stå i klass stånden men även köra racet runt med barnen. Det blev bara en bild tagen, här är den!

 

Jag har länge funderat på att göra om min förlovingsring lite. Under den tiden jag kunde ha båda ringarna samtidigt irriterade det mig lite att den var smalare på baksidan än på framsidan men det blev inte av att göra något åt eftersom det inte var så stor grej och sen blev ju båda ringarna för små. Efter att jag fixade storleken på vigselringen har jag liksom saknat min förlovningsring och tänkt att när jag fixar storleken ska jag även göra om den så den passar bättre med min vigselring. Nu när vi hade gäster här som ville till Gold and diamond park bestämde jag mig för att ta med mig ringen och få den fixad. Skulle få hämta efter torsdagen så idag när vi skulle till skolans julmarknad åkte vi tidigare och tänkte hämta ringen. Efter att ha väntat i en halvtimme utan någon form av kommunikation visade det sig att ringen var "misplaced" och kunde inte hittas :O Gaahhhhh!!! Paniken infanns sig så klart men jag insåg att det inte var någon idé att ställa till med bråk, de måste ju få chansen att hitta den och de erbjöd sig att leverera ringen hem till mig istället. Jag sa att jag skulle vara ute på eftermiddagen men att jag skulle vara hemma efter 17 men samtidigt bad jag dem kontakta mig så snart de hittat ringen och så åkte vi därifrån. Det kändes inte bra men som sagt, jag kände ju ändå att det inte var någon idé att tjafsa förrän det var klart att ringen var helt borta. Jag bestämde mig för att ge dem till efter julmarknaden och om jag inget hört vid det laget skulle jag ringa upp dem och kräva få prata med någon chef. Kollade telefonen flera gånger men inget missat samtal så på vägen hem ringde jag upp dem. Då visade det sig att ringen var upphittad trots att ingen kontaktat mig och killen lovade skicka leverans snarast. Jag kände mig skeptisk, vågade inte ropa hej förrän jag sett och provat ringen. En timme senare ringde det på dörren och där var min ring, den såg precis ut som jag ville ha den. Vilken lycka! Kan knappt sluta titta på mitt ringfinger :D

Igår julpyntade vi och dekorerade julgranen. Lite tidigt med svenska mått mätt kanske även om det är första advent på söndag men det gäller verkligen att göra vad man kan för att fram mana någon form av julkänsla när temperaturen fortfarande ligger mellan 20-30 grader ute. Barnen har längtat och glädjen var total när vi klädde granen medans vi lyssnade på lite julmusik. Själv blir jag lite som ett barn vid jul, vill gärna pynta tidigt och allt ska vara som man är van vid att ha det.

 

Under kvällen fixade jag även till det sista till barnens adventskalender, det blev så att jag hängde påsarna i granen, kom inte på något bättre och vill gärna att en del i det hela ska vara att leta upp rätt påse varje dag precis som man hade fått göra med luckorna i en vanlig kalender.

Läste precis den här krönikan på expressen (länk) och jag ska inte sticka under stol med att jag fick världens ångest och tårarna kom. Herregud, sonen är 8 år och det är nästan halva tiden tills han säkert kommer flytta hemifrån. Som tiden har rasat iväg de här 8 åren är det väl snart dags och jag får jätte ångest vid blotta tanken på det. Nu skulle jag vilja krypa ner i sängen brevid honom och bara hålla om honom, mitt hjärta!

 

Vi har fått upp vår julutebelysning och idag har jag fixat med barnens adventskalender. Jag har aldrig varit en fan av godiskalendrar (så onödigt att äta godis varje dag) samtidigt som jag inte riktigt känner att jag vill ge en liten present varje dag heller men i vintras blev jag inspirerad av min moster. Något jag helt missat (troligtvis för att jag aldrig varit på västkusten vid jul) är att hon har en egen julgran till barnen, en mindre variant. Den dekoreras genom att barnen får ett paket med en dekoration varje dag och så blir granen finare och finare fram till jul. Toppen idé tänkte jag och knyckte den rakt av :D

 

Idag har jag varit till skolan och varit med sonen på en matte lektion där föräldrarna skulle få lära sig hur barnen får lära sig matte. Detta är verkligen guld värt, en del saker har ändrats från min tid och det är ju kanonbra att veta ifall de behöver hjälp. Det hade visserligen kunnat komma redan förra året för sonen då jag minns vilka diskussioner vi hade om column addition (ingen aning vad det kallas på svenska men när man ställer upp stora tal för att lägga ihop dem). Sonen jobbar visserligen i den mest avancerade gruppen men jag var mäkta imponerad av talen som barnen i hans grupp räknade. Det var plus, minus, multiplikation och division, allt i höga, flersiffriga nummer. Vi fick kämpa lite med ett av divisionstalen, föga oväntat om man känner mig(!), men vi löste ändå ut det hela. Känns kanon att ha den här infon även för att kunna hjälpa dottern som även hon visar sig vara mkt intresserad av matte.

Jag är helt slut! För den som undrar hur man som hemmafru fyller sina dagar ska ni får höra hur det sett ut idag.

Kl 6 ringde väckarklockan, dags att få barnen klara för skolan. Så fort skolbussen hämtat dem (6.50) åkte jag till min kettlebells klass. Hemma strax efter nio, snabb frukost och dusch innan jag åkte vidare till IKEA för en kruka till min hyacint som jag fick tag på igår. Lunchen fick sedan intas i bilen utanför skolan innan jag gick in för att hjälpa till i dotterns klass. 1½ timme i klassrumet och sedan raka vägen hem för att dottern skulle hinna till sin balett lektion. Jag lämnade henne, åkte hem och strök ett par lakan och packade simväska till sonen. Sen var det bara att hämta dottern och åka vidare för att hinna till en special simlektion som hölls med en engelsk olympisk simmare som är här på besök. Två timmar vid poolkanten med en uttråkad dotter innan vi kunde åka hemåt, redan där långt efter deras normala sovtid och då behövde jag fortfarande fixa kvällsmat och förbereda morgondagens skollunch. När barnen väl kom i säng kl 20.15 och jag äntligen fick sätta mig ner kände jag mig helt medvetslös! Vilken tur att inte alla dagar är såna här dagar säger jag bara.....

Precis när jag klätt av mig och skulle krypa i säng hör jag ett konstigt ljud, tydligt att det är från ett barn. Sliter åt mig en tröja och springer iväg (vi har ju gäster!). Hittar då sonen som kräks så det skvätter på väggar och allt. Ursäkta språket men det här är fanimej inte sant!

Man skulle kunna tro att något allvarligt hänt men så är inte fallet, först hade vi ju mammas besök, hon åkte i måndags. I tisdags efter baletten kom dottern och sa att hon hade ont "här" och visade hela framsidan, sen sa hon att hon nog behövde kräkas och visst hade hon rätt! Tisdagnatten spenderades med hulkande dotter (för mig) medans maken åkte och hämtade nästa besök, kompisar från Malta. Väl kaxigt (och bevisligen otroligt dumt) tog jag inte mina vanliga vitpepparkorn i samband med detta och onsdag kvällen kände jag hur det snurrade till och sen var det min tur. Mellan kl 22 och 4 var jag upp varje kvart. Detta är ingen överdrift, jag kollade klockan varje gång i desperation då jag hoppades att det skulle ha gått längre mellan gångerna. Vid 3 blev det kö på toaletten, då slog det nämligen till även för maken :O Efter 4 lugnade det ner sig för mig men när väckarklockan ringde kl 6 var jag så utmattad att jag sa till maken att vi fick ha barnen hemma. Han orkade dock släpa sig upp och fick iväg barnen till skolan, hans variant var aldrig lika akut som min. Jag var mer eller mindre medvetslös hela dagen och jag vet knappt vad som hände innan jag vaknade upp kl 5 på fredag morgonen och insåg att jag i princip sovit i 24 timmar. Då hade våra kompisar hunnit dra på sig magsjukan de med och svärfar anlänt. Herregud vilken röra! Det tog oss vuxna rätt lång tid att återhämta oss, det är först idag som jag har haft någon form av aptit överhuvudtaget. Nu hoppas jag att jag ska vara tillbaka i bloggandets värld och att vi ska vara klara med den här vändan magsjuka!

Jag ligger lite efter....mamma på besök och fullt upp som vanligt. Hade makalös tur och kunde lämna barnen med henne i två dagar och åka med maken på hans flygning till Paris. Business stol båda vägarna, egen tid med maken och massa promenerande runt i Paris!

 

Min allra finaste och underbaraste gosse blir idag 8 år och jag undrar i mitt stilla sinne vart tiden tagit vägen.

 

Grattis mitt hjärta!