Strax innan Sverige resan såg jag på utförsåkning från OS och sonen tyckte det såg jätte häftigt ut och helt plötsligt slog det mig att det kanske var läge att prova skidbacken med barnen när vi skulle till Sverige. Självklart gjorde jag en del undersökningar och i Romme Alpin åker barn under 7 år gratis i liftarna! Med andra ord skulle vi bara behöva betala för mitt liftkort och barnens skidhyra. Inget snack om saken, klart vi skulle ge det en chans om barnen ville och det slutade faktiskt med två dagar i backen! Första dagen tog jag på mina egna skidor och åkte med dem men jag insåg att det egentligen var bortkastat, barnbackarna var som gjorda för att föräldrar utan skidor skulle kunna hjälpa till och det hade nog varit lättare att hjälpa dem utan skidor på fötterna! Jag var helt övertygad om att 3 timmar skulle räcka så vi hyrde utrustningen i 3 timmar men barnen var inte nöjda efter det men soim vuxen får man sätta ner foten och både jag och mamma tyckte att det räckte så, vi ville inte att de skulle bli för trötta och göra illa sig. Istället bestämde vi att åka tillbaka dagen efter men då köpte jag inget liftkort och höll mig i skor.

Igår var det riktigt gråtkalas, det var dags att ta farväl av den allra bästa lärar assistenten Mrs. S. Hon har varit helt underbar med båda barnen (både sonen och dottern har haft henne nu) så inte helt oväntat klarade jag inte av att säga hejdå, tårarna kom direkt så jag hulkade fram att jag skickar ett email. Dottern klarade sig rätt bra i klassrummet men grät i bilen på väg hem och alla vi tre satte oss på soffan och grät tillsammans när vi kom hem. Barnen har pratat en del om att de är ledsna att hon inte kommer vara kvar på skolan mer och att de kommer sakna henne. Mammorna i sonens klass har sagt att vi ska vara glada att vi hann "få ut" nästan ett skolår till med henne och de har ju rätt. Hon är verkligen en eldsjäl och kommer vara saknad av många! Dotterns huvudlärare som är en rutinerad lärare hittade de rätta orden när hon tackade av sin TA (teaching assistant): "I have never had a TA that connected so quickly with the children".

 

 

 

 

Jag ville ju ge något speciellt till Mrs. S som väntar trillingar och slutar den här veckan. Jag ville ju ha något som matchade men ändå var olika samtidigt som jag inte ville lägga flera hundra kronor på presenten. Beslutade mig att virka skallror medans jag var i Sverige och på så sätt kunna få mammas hjälp att läsa mönster (så haj är jag inte på att virka!). Här är resultatet.

 

Eftersom det var så dåligt med snö när vi kom kan man bara gissa hur glada barnen blev när snön en dag vräkte ner!

 

Dotterns skolshow gick alltså av stapeln idag. Spända av förväntan fick vi föräldrar hållas på halster till precis kl 13 innan vi fick komma in i aulan. Som vanligt dansade varje klass en dans och sjöng en sång och några barn hade en pratdel för att knyta ihop det hela. Temat man följer just nu i klassrummet är "Who´s afraid of the dark" och det var mörker och flashiga neon detaljer som gällde. Dottern var super seriös och tog det hela grav allvarligt, hon läste sina rader med inlevelse och sjöng högt över alla andra. Entusiasmen var det inget fel på :)

 

 

...vad man haver! Trots väldigt lite snö lyckades barnen få till en liten snögubbe.

 

Som vanligt tog vi tåget till Arlanda, trots lång kö gick incheckningen bra men vi möttes av beskedet att planet var minst 4 timmar försenat! Inte direkt vad man ville höra kan jag lova....Lite kontakt med maken och det visade sig vara dimma och kaos i Dubai. När det var som värst kunde 4 plan i timmen lyfta (detta att jämföra med ca 30-40 plan i timmen normalt). Först kändes det jätte jobbigt men jag insåg rätt snabbt att det kunde varit mkt värre, vi kunde ju ha rest med planet från Dubai och fått sitta dessa 4 timmar på flygplanet och väntat på att få lyfta! Nu var vi ju på flygplatsen och kunde röra oss fritt. Dessutom fick vi matpengar på 200 kronor per person att äta för så det gick verkligen ingen nöd på oss. Själva flygresan gick sedan smidigt och bra, barnen har verkligen växt till sig och fått rutin på resandet. Jag behöver inte längre underhålla dem konstant, de tittar på film, tv och spelar spel på egen hand och jag tittade till och med på en film! När vi kom fram till Dubai gick det mesta smidigt och våra väskor låg redan på bandet när vi kom dit, maken väntade på oss och redan en timme efter landning var vi hemma och kunde krypa i sängs.

Första dagen tillbaka i Dubai slog förkylningen till på riktigt. Jag hade hostat och mått lite halvkasst innan vi åkte från Sverige men på söndagen mådde jag urkasst. Igår låg jag utslagen i sängen och orkade ingenting men idag känns livet lite lättare. Jag är långt ifrån frisk men det känns inte alls lika "dimmigt" i skallen som det gjort de senaste två dagarna.

Det blev visst lite av en bloggpaus medans jag är i Sverige. Jetlagen gör mig helt utmattad och jag har lagt mig vid 20 tiden varje kväll och tid att blogga har verkligen inte funnits. Har inte ens spelat Candy Crush ;) Jag är dock snart tillbaka....bara två dagar kvar i Sverige, hur kan tiden gå så fort?!

Igår morse åkte maken alltså maken på sin första flygning med nya flygplanstypen. Jag var hemma när han lyfte och när jag märkte att planen lyfte så de passerade över vårat hus gick jag såklart ut och fotade honom när han flög förbi!

 

 

Som vanligt på resedagen är det svårt att sova tills klockan ringer men jag är ganska nöjd med att ha lyckats sova tills en timme innan det var dags att vakna. Har vaknat till flera gånger under natten, första gången strax efter midnatt när det åskade så förfärligt att det dånade i hela huset! Att jag lyckades somna om då var som ett mirakel :) Hursomhelst, snart ses vi!

Grattis på födelsedagen till bästa mamma och mormor!

Maken åker på jobb imorgon så vi har sett till att packa färdigt så jag inte har det ligga över mig. Det blir en full dag för mig då jag har båda skolturerna, dotterns skol show, simlektioner och de sista förberedelserna inför resan. Jag konstaterar att jag nog aldrig rest så "lätt"....till mig själv har jag packat ett par jeans, två toppar och en kofta (förutom jeansen och topen jag åker i). Nu har jag visserligen kläder liggandes i Sverige, för det mesta är ju slapp kläder som man glider runt i hemma men ändå, det känns konstigt!

Vilken härlig blöt vinter vi haft i år! Det är visserligen bara vår tredje vinter här men så här mycket regn har vi inte sett någonsin. Det droppade lite när jag barnen och jag väntade på "skolskjutsen" men strax efter det öppnade sig skyarna. Jag klagar absolut inte, jag vet ju vad som kommer i värme och solväg om bara några veckor så jag njuter så länge det går.

 

 

Vilken panik! Självklart visste jag att OS invigdes igår men jag är så van vid att all sport är sent på eftermiddagen/kvällen för min del så jag hade inte tänkt på att kolla av med maken vilka kanaler som visar osv. OS däremot är ju hela dagarna insåg jag vid lunchtid och slog på tvn för att försöka kolla upp vart jag kommer kunna se damernas skiatlon och eurosport visar inget OS. Letar vidare och tänker att sky italia ska väl ha OS kanaler och efter mycket om och men hittar jag dem men underligt nog har jag bara OS kanal 1,3,4 och 5?! Problemet är vidare att våran kanalinfo inte funkar så bra så jag lyckas inte utröna vilken kanal, om ens någon, som kommer visa just det jag vill se. Sky hemsidan är såklart endast på italienska så ingen hjälp där, trots att jag lyckades hitta skapligt rätt men ingen tvtablå. Maken är och kör sim så jag vände mig till facebook för att få hjälp. Våra italienska grannar hörde av sig och maken i familjen kom över och hjälpte mig så nu vet jag iaf vilken kanal jag ska ha på (tack och lov inte 2an, som jag ju inte har). Barnen äter nu sitt lördagsgodis och vi sitter redo att hejja på de svenska tjejerna!

Idag klarade maken sitt skilltest, ungefär som uppkörning och har numer licens att flyga 380! Två sim sessioner kvar innan första flygningen, det ska göras take offs och landings x antal gånger och så är det low visibility check så han får lov att landa när det är dålig sikt.

 

Jag har väl berättat att Mrs. S som är dotterns lärarassistent och var sonens assistent förra året väntar trillingar? Att jag fick lite ont i magen vid tanken på att hon inte kommer finnas kvar på skolan hela skolåret ut då barnen verkligen älskar henne. Fick precis veta att hon bara kommer jobba februari ut och det låter skitfånigt men jag blev jätte ledsen....det kom så hastigt på för jag trodde hon skulle jobba terminen ut (till slutet på mars) och jag vet att barnen kommer bli ledsna med. Nu återstår bara för barnen att göra ett avskedskort till henne, och så tror jag vi ska köpa någon present när vi är i Sverige istället för att gå med i grupp presenten som dotterns klass ska köpa.

Ibland undrar jag om jag är helt galen.....sitter och surfar runt på slalombackar och tror faktiskt att jag ska hyra skidor till barnen och prova lära dem att åka under Sverige semestern :D

Mamma fyller jämnt i år och för en gångs skull hade jag en bra present idé. Något hon ville ha men hade glömt att hon önskade sig så hon skulle inte veta vad hon skulle få. Jag hade beställt från ett svenskt bolag som visste att det var en present men nu har de ändå skickat ut något papper med en logga på så mamma som ju inte är dum och har räknat ut vad hon får i födelsedagspresent :( Jag känner mig såååå besviken och snuvad på konfekten över att se mammas min när hon öppnade sin present......

Dottern får oftast hänga med på sin brors lekträffar och blir ihoptuttad med systrar till sonens kompisar. Har haft lite dåligt samvete över detta och nu äntligen gjorde jag slag i saken och fixade playdate med hennes allra bästa kompis i klassen. Kompisen är en kille, M, och puman hade mkt besvär i förväg med att hon skulle vara snygg och ville ha på sig sin allra finaste klänning. Jag lyckades dock övertala henne att detta inte var det ultimata för lekparken :) Sonen ville inte leka med småbarn och ville ha med en bok att läsa men de lekte jätte bra tillsammans alla tre, först var de pirater en lång stund och sen klättrade de i klätterställningarna och hade jätte kul. Det var verkligen härligt att se och Ms mamma är norsk och det var kul att kunna prata lite svenska! Tyvärr hade jag ingen kamera med mig, den är så tung och jag var själv med barnen och all picnic mat vi hade med oss.