Roald Dahl day

Dotterns årskurs har haft Roald Dahl tema och det hela avslutades med utklädningsdag. Dottern gick som Matilda...
 
 
 
.....men hon var inte ensam om det :)
 
 
 

När det regnar.....

...öser det ner eller hur är det man säger? Jag ligger efter med uppdateringar så jag vet inte ens vart jag ska börja...Det krävs nog mer än ett inlägg för att täcka allt men jag börjar väl med städerskan. Vi bestämde ju till slut att prova en helt ny tjej och det blev jätte bra. Hon städade bättre och snabbare än någon vi haft innan och vi var jätte nöjda. Tyvärr var det lite strul med tillståndet att komma in och städa i vårat compound men vi väntade ut dem och bestämde att det går så länge det går. I lördags dök hon inte upp och ringde mig och sa att jag skulle kontakta någon (jag förstog inte vad hon pratade om) men vi skulle iväg så jag tänkte att nu kommer de väl inte in längre och att vi fick vara glada att hon städat hos oss den tid hon gjorde. På söndagen träffade jag en kompis som också haft samma städerska och hon hade nyheter.....Städerskan hade "rymt", tagit smycken, pengar och kreditkort av ägarna till städfirman och fanns inte i sitt boende. Jag vet inte om man ska bli förvånad men det kändes verkligen snopet och oväntat. Varken jag eller kompisen hade fått annat intryck än att hon var en bra och pålitlig person. Tur i oturen att vi blivit brända tidigare och därför låst in våra surfplattor och smycken i kassaskåpet varje gång hon varit där!!! Men nu är vi alltså tillbaka till ruta ett och letar ny städerska :(

Mina Mile

 
 
 
 
 
deltagarna i 200 meters racet
 
 
 
I fredags var barnen så med på den havssimning de hade övat för. Rätt dåligt organiserat måste jag säga och barnen skulle ha börjat med ett 200 meters race för att sedan kunna välja om de ville prova 400 meter. Tyvärr missade de helt att förklara vart de skulle simma, plus att det var väldigt grunt så 200 meters racet blev ett 100 meters race och det var knappt att de behövde simma. Dotter hade även missförstått och trodde det var någon form av uppvärmning/provrunda. Båda valde därför att simma 400 meter. Jag tänkte att det blir långt för dottern som aldrig simmat mer än 200 meter åt gången men hon var laddad och ville simma. Det var massa livräddare på kanoter som följde simmarna så jag tänkte att hon får väl prova.
 
 
Barnen, med sina två kompisar i väntan på starten av 400 m racet.
 
 
 Starten gick och hon valde att hålla sig långt bak i det 96 personer stora startfältet (klokt!) och det såg helt ok ut när hon simmade iväg. Sonen kom självklart tillbaka före henne.....
 
 
Han slog en vuxen! :)
 
 
 
...och sedan tog väntan över. Vi väntade och väntade och väntade och till slut dök  hon upp. Hon och killen som är deras kompis. Det stog mellan de två vem som skulle komma sist och hon såg ut som hon skulle kunna klara det men när det kom till springandet ur vattnet kom han förbi henne.
 
 
 
Helt slutkörd kom hon alltså sist över mållinjen, med tårar i ögonen. Hon var jätte besviken över att hon var allra sist medans alla andra som känner henne var mäkta imponerade över hennes insats, en pojke i hennes simgrupp som är markant bättre än henne ställde inte ens upp i 400 meters loppet. Efter att den värsta besvikelsen lagt sig, och båda hennes tränare sagt hur stolta de var över hennes insats kunde hon äntligen känna sig nöjd. Min lilla kämpe!
 
 
 
Med gästerna
 
 
 
 
 

Besök

I helgen hade vi besök igen. Den här gången var det makens kusin med fru som var här. Jätte kul att få rå om dem och umgås lite, de hamnar liksom ofta lite i skymundan när vi är på Malta. Fredagen spenderades först på golfbanan, sedan en liten biltur med sightseeing och sedan Dubai Mall. De shoppade och och var upp i Burj Khalifa medans vi tittade på film. Sjävklart avslutades dagen med middag och fontänen.
 
 
M & E
 
 
 
 
 
 

Kalas!

 
 
 
 
 
 
 
 
 

Golfbanan

 
 

Havslektion

 
Det var så himla vackert och rofyllt när vi andlände....
 
 
 
 
Här övar de starten, dottern till vänster och sonen till höger....
 
 
....springer ner i vattnet och börjar simma
 
 
 
Sonen i mitten
 
 
Dottern till vänster igen
 
 
 
 
 
 
Barnen med deras kompis J
 
 

Gudars vilken lördag!

I lördags var en sån där helt galen dag som började tidigt på morgonen och avslutades på eftermiddagen med en slutkörd mamma. Vi gick ut hårt med att vara på stranden kl 7.30 för att genomföra en simlektion i öppet hav. Barnen ska, tillsammans med andra barn i simklubben, vara med i en "open water swim" och tränarna tyckte det vore utmärkt att ta en lektion på stranden och känna på hur annorlunda det är att simma i havet jämfört med poolen. Det var en mycket lärorik lektion för barnen och det var jätte bra att de fick känna på havet innan det är "tävlingsdags".
 
Efter stranden åkte vi till golfbanan för deras normala lektion. Samma tid som golfen slutade började ett kalas som sonen skulle på så det var bara att kasta sig i bilen och susa iväg. Som tur var gick det skapligt fort och kalaset skulle inte officiellt börja förrän kl 12. Man hade sagt halv tolv för att alla barn skulle hinna registreras och få säkerhetsinformation osv. Kalaset hölls i en klättringslokal och jag betalade för dottern att klättra med så vi slapp gå runt i köpcentrumet och glo. Båda barnen hade jätte kul och trots att klockan endast var 13.30 när kalaset var slut var i alla fall jag helt utpumpad och det blev inte mycket mer uträttat den dagen :D

Hjärtat stannade!

Telefonen ringde i eftermiddags, det händer väldigt sällan och jag hann inte riktigt på men hann se numret. En minut senare ringde det på mobilen, samma nummer. Svarade såklart och följande dialog utspelas
 
Han i telefonen: Hi, is this Mrs K?
Jag: Yes, speaking
H: Hi, this is Mr. M from DESS, A´s maths teacher. Is this a good time?
(Här stannar mitt hjärta, vad nu? Har sonen gjort något fel?)
J: Yes, yes its fine
H: Ms. B (sonens fröken) said you made a great Lorax costume for A, we also have a Lorax in our class and the mum has no idea how she´s going to go about making it. Would it be ok if I pass on your contact details to her?
 
Herregud människa, tänkte jag säga, skrämma livet ur folk på det där sättet :D Istället svarade jag glatt att jag inte hade några som helst problem med att han lämnade mitt telefon nummer till den här mamman, att jag inte hade lust eller möjlighet att sy en till one-piece men att jag gärna hjälpte henne på traven.
 
Den här mamman kontaktade sedan mig en halvtimme senare och jag delade med mig av de tips jag hade och hon ska få låna mönstret så ska hon försöka sy en one piece hon med. Ska bli spännande att höra hur det går för henne.
 
 
Här är min Lorax, benen blev lite för långa så jag exprimenterar lite med en lösning, på den här bilden är de lite för korta istället.
 
 

The Lorax

Det har blivit klart att sonens årskurs kommer att göra sin show/teater föreställning om ett par veckor. Deras tema just nu är sustainability dvs, vad som är hållbart när det gäller miljön så showen kommer ha med det att göra och man har valt knyta ihop det med boken/filmen The Lorax (förövrigt en riktigt bra film om du inte har sett den).
 
 
 
Barnen har fått göra auditions för de roller de var intresserade av och sonen fick rollen som självaste Lorax. Största problemet med detta är hans kläder, vad ska han ha på sig och hur ska man få tag på det? Orange är ju inte den mest sålda färgen när det gäller kläder! Efter lite resonerande med sonens fröken blev det bestämt att jag skulle försöka sy en onesie (kallar ni det one piece på svenska?) så jag for till Satwa (textil meckat här i Dubai) men jag hittade inget "fluffigt" tyg. Var inställd på något filtliknande material men fick ge upp och ta vanlig hederlig trikå. Spenderade kvällen igår med att rita och klippa mönster och klippa tyg och imorse fick jag äntligen börja sy. Det körde ihop sig ganska direkt när det inte blev bra när jag skulle sy fast blixtlåset. Trikån var för tunn och sträckte ut sig för mycket så dels blev det för mkt tyg "över" längst upp men det blev även gräsligt fult. Efter tre försök gav jag upp och bestämde mig för att sy dit det för hand istället och det innebar ju att det tog en himla massa mer tid än beräknat. Fick klart det när sonen simmade i eftermiddag och imorgon ska jag sy mer. Hoppas det blir skapligt!

Pupa

hemma mamma med två barn, svenska men bor i Dubai, celiaki och leversjukdom (AIH).

RSS 2.0