Stranden och bad!
Idag var vi till stranden och badade. Sonens farbror kom med och vi hade jätte trevligt. Sonen verkar bli mer van vid vatten och inte lika reserverad längre och det är ju skönt. Han satt i sin flytring länge och busade med pojkarna. För egen del får jag lov att säga att det var underbart att vara i vattnet, ingen ryggvärk eller låsningar i höfterna, vi ska försöka ta oss iväg till vattnet lite oftare under de närmaste två veckorna. Liite svårt är det ju när sonen sover så länge och man bör hålla sig inne när solen steker som allra mest, men vi får väl ställa väckar klockan precis som idag. Vi har planerat för stranden på fredag och hoppas att det blir lika trevligt.
Sååååå trött och grinig...
Jag är såååå trött på att vara gravid och känner mig bara negativ till allt. Det onda i ryggen blir bara värre, låsningarna i höften kommer oftare och temperamentet är helt makalöst. Tänk om bebisen bara kunde titta ut....
Dockan utan namn
Idag har vi äntligen fått tag på en docka till sonen. Jag har letat och letat men alla har varit från 3 år och uppåt och det känns som han har lite för långt kvar till 3 år för att jag skulle vilja ge honom en sån docka. Vi hittade tillslut ett paket med en docka och en fåning plastvagn till. Det stog ingen ålder på den men det var inga tillbehör eller små saker alls så vi slog till. Efter middagsvilan öppnade vi så påsen med den nya leksaken...sonen överlycklig över den lilla dockan började pussa den direkt, och krama den med goa klappar på ryggen. Sedan fick han vagnen och dockan har redan blivit runtkörd i hela lägenheten.
I shopping centret fick sonen även träffa och klappa två små hundvalpar. Ett hem för hemlösa hundar var där och hade lite "fund raising", sonen gillade de små hundarna och de goda nyheterna är att han verkar förstå att man måste vara försiktig. Han blir lite till sig och stampar i golvet, men han klappar både hundar och katter fint.
Maken skulle in på en bokaffär och köpa nya pennor till jobbet, sonen och jag kom lite efter men han såg sin pappa slinka in i affären och sprang genast efter. Han tittade på ett äldre par på en bänk och ropade "mamma" och pekade efter maken. Paret bara log hehe.
I shopping centret fick sonen även träffa och klappa två små hundvalpar. Ett hem för hemlösa hundar var där och hade lite "fund raising", sonen gillade de små hundarna och de goda nyheterna är att han verkar förstå att man måste vara försiktig. Han blir lite till sig och stampar i golvet, men han klappar både hundar och katter fint.
Maken skulle in på en bokaffär och köpa nya pennor till jobbet, sonen och jag kom lite efter men han såg sin pappa slinka in i affären och sprang genast efter. Han tittade på ett äldre par på en bänk och ropade "mamma" och pekade efter maken. Paret bara log hehe.
Vad sitter det för pack på KM och lägger schema?
Först ber maken om semester, det får han email om att han inte får trots att han blivit lovat muntligt. Sen visar det sig att han fått ledigt men ändå fått emailet..öhhh? Sedan kommer juli schemat ut och trots att han bett om korta flyningar har de inte lyckats lägga ett skapligt schema. Jo, i 1½ vecka har de gjort ett bra jobb, men sen har de gett honom 3 lång flygningar på raken, bland de längsta de har. Dessa på BF och två dagar före :O Man tror ju inte sina ögon. Nu har maken med hjälp av snälla arbetskamrater ändå löst detta på ett skapligt sätt. Men företaget ville först inte godkänna bytena heller, han fick bråka om detta med. Kan det vara så svårt att visa lite medkänsla?
Vad kan man locka med? ;)
Nu är jag redigt trött på att vara gravid, vad kan man locka med för att få ut bebisen?
Ny ac i köket och oemotståndlig son!
Idag har vi äntligen fått vår nya ac till köket, äntligen ska man kunna leva, och kanske orka laga lite mat...
På morgonen skulle vi fara och handla lite mat, sonen sträckte sig efter min handväska och sa "mamma mamma" så jag gav den till honom, tänkte att han ville bära. Då vände han sig mot sin pappa, gav honom väskan, vände sig tillbaka mot mig och sträckte upp händerna och ville bli buren! Han hade räknat ut att om jag hade händerna fria skulle jag kunna bära honom, vilken liten fjäskis! I affären vet han precis hur det ska gå till oxå, när han fått nog av att sitta i kundkorgen ställer han sig upp och låssas att han vill kramas, så kramas han en liten stund och sen försöker han kliva ur så man ska hålla i honom istället. Hur kan man motstå? Ryggen får brytas itu, allt för lite kärlek :)
På morgonen skulle vi fara och handla lite mat, sonen sträckte sig efter min handväska och sa "mamma mamma" så jag gav den till honom, tänkte att han ville bära. Då vände han sig mot sin pappa, gav honom väskan, vände sig tillbaka mot mig och sträckte upp händerna och ville bli buren! Han hade räknat ut att om jag hade händerna fria skulle jag kunna bära honom, vilken liten fjäskis! I affären vet han precis hur det ska gå till oxå, när han fått nog av att sitta i kundkorgen ställer han sig upp och låssas att han vill kramas, så kramas han en liten stund och sen försöker han kliva ur så man ska hålla i honom istället. Hur kan man motstå? Ryggen får brytas itu, allt för lite kärlek :)
Måste man ta emot besök på BB?
När vi var och besökte svägerskan på sjukhuset igår frågade vi lite om hur det funkar när vi ska in till förlossningen, vart man ska parkera och gå in osv. Vi frågade även om besökstider och pappan är välkommen mellan 10 och 19 medans syskon bara får komma mellan 16 och 19, samtidigt som övriga i den "normala" besökstiden. Som vanligt är det lite vagt, hon visste inte precis men menade på att syskonen kan föra liv och störa i ronden osv så det kunde hända att de fick komma under dagen tillsammans med pappan men att det var säkrast att ta med dem efter 16 så att "ingen kan säga nåt". Efter att ha hört det här känns det extra viktigt för mig att få fram till makens familj att jag/vi inte vill ha något besök på sjukhuset. Definitivt inte första dagen, ska sonen behöva träffa sin syster första gången när en massa andra människor är där? Knappast! Det allra viktigaste är ju att sonen får träffa mig och bebisen i lugn och ro, när han träffar mig första gången han får komma dit kommer jag ju att ha "lämnat" honom den allra längsta perioden hittills i hans liv och det måste ju kännas jätte konstigt för honom. Jag kan väl inte annat göra än att hoppas på förståelse från svärföräldrar och de andra.
Mamma?
Imorse när vi vaknade gick sonen ut och letade efter sin andra mamma. Han hade dock åkt till jobbet tidigare så det var utan resultat. När vi sedan pratades vid på telefonen innan han de åkte iväg fick han säga godmorgon till sonen som lyssnade spänt och utbrast sedan "mamma". Efter vi lagt på ville sonen ha mobilen i sin hand igen och han tryckte på alla knappar och sa "mamma? mamma?" och försökte nog få kontakt igen.
Trots att vi blev lovade den nya luftkonditioneringen installerad på tisdag eller onsdag får vi vänta till fredag. Jag känner mig måttligt road, svettas och har det verkligen jobbigt. Å andra sidan hade vi ju fått vänta ännu längre om vi beställt från något annat ställe så jag får väl vara nöjd med det lilla....
Trots att vi blev lovade den nya luftkonditioneringen installerad på tisdag eller onsdag får vi vänta till fredag. Jag känner mig måttligt road, svettas och har det verkligen jobbigt. Å andra sidan hade vi ju fått vänta ännu längre om vi beställt från något annat ställe så jag får väl vara nöjd med det lilla....
Sonen flyttar mjukdjur
Sedan vi flyttade om i sovrummet för att kunna få plats med både spjälsäng och korgen till bebis har vi även sänkt ner sidan på sonens säng igen. Vi höjde den för att han inte skulle klättra ur när vi körde operation sonen ska somna i sin egen säng och trots att vi inte behöver lämna rummet sen länge tillbaka har det inte blivt av att sänka sidan igen. Nu klättrar han alltså med lätthet i och ur sin säng ner i våran.
I eftermiddags när vi skulle vila klättrade han fram och tillbaka och flyttade mjukdjuren. Alla fick sig en puss emellanåt och när jag tog till mitt "hemliga hjälpmedel" att få honom att lugna ner sig, att ligga och låtsas att jag sover, började han lägga djuren i min famn så att jag skulle hålla om dem. Kisande följde jag hans framfart. Det slog honom inte att han kunde ställa sig i sängen och kasta ut alla djuren och sen flytta dem till min famn, eller så tyckte han det var kul att klättra för han bar ut ett djur åt gången. Tog tag i fotsidan av sängen för att hålla balansen när han klev i och ur. När endast två djur återstog tog han ett i varje hand, men nu blev det problem eftersom han inte hade någon hand att hjälpa med balansen. Nöden har ingen lag verkade han tycka och lutade sig ut över kanten, fick övervikt och ramlade pladask på madrassen i vår säng (inget högt fall, naturligtvis hade jag ingripit då, plus att det låg en kudde där under). Nu kunde jag inte låssas att jag sov längre och började gapskratta, han såg så himla rolig ut! Underbara barn!
No news is good news...eller?
15.00 Fortfarande inte hört något från svägerskan, kl 11 väntade hon fortfarande på besked för hennes ultraljud.
17.05 Fortfarande inte hört något...jag tror att det kommer sluta med att de inte gör nåt UL idag heller, säkert för mycket folk, som vanligt :(
17.25 Maken ringde, hans pappa hörde av sig och berättade att det blev missfall....mer vet vi inte än, makens mobil är f*cked up och funkade kasst, han ska ringa sina föräldrar när han kommer hem....Fyyyyyy vad hemskt det känns! Vad ska man säga till dem? Jag har ju på något underligt sätt kännt på mig att det inte skulle gå hela vägen. Har ju kännt att hon hetsat upp sig så himla mycket över det här och basunerat ut till hela världen direkt. Jag vet, alla gör olika, men nu kommer det ju slå bakut totalt, tänk när alla ska komma fram och gratulera till graviditeten och hon ska behöva tänka på det som hände igen och igen och igen. Det känns rörigt värre i min skalle just nu, ska invänta maken så vi får höra bättre vad som hänt och vad de sagt.
17.05 Fortfarande inte hört något...jag tror att det kommer sluta med att de inte gör nåt UL idag heller, säkert för mycket folk, som vanligt :(
17.25 Maken ringde, hans pappa hörde av sig och berättade att det blev missfall....mer vet vi inte än, makens mobil är f*cked up och funkade kasst, han ska ringa sina föräldrar när han kommer hem....Fyyyyyy vad hemskt det känns! Vad ska man säga till dem? Jag har ju på något underligt sätt kännt på mig att det inte skulle gå hela vägen. Har ju kännt att hon hetsat upp sig så himla mycket över det här och basunerat ut till hela världen direkt. Jag vet, alla gör olika, men nu kommer det ju slå bakut totalt, tänk när alla ska komma fram och gratulera till graviditeten och hon ska behöva tänka på det som hände igen och igen och igen. Det känns rörigt värre i min skalle just nu, ska invänta maken så vi får höra bättre vad som hänt och vad de sagt.
Första efterföljande orden och svägerskan på sjukhus...
Idag när vi höll på att försöka få ordning och reda i klädkammaren och jag torkade golvet (en av sonens favorit sysslor) sa han för första gången två ord efter varandra. "Me mamma" dvs, han ville torka golvet :) Sötnos!
Svägerskan blödde tydligen lite i fredags och igår var det värre så de åkte till akuten. Hon blev inlagd och är fortfarande kvar. Blödningen har avtagit berättade hon när vi kom dit på besök i eftermiddags men de har inte gjort något ultraljud idag som de skulle (pga sjukdom i personalen). Det ultraljud som gjordes till följd av första lilla blödningen visade ett foster i "rätt" storlek men man hittade inga hjärtslag. De säger att hon har ett "hål" ( jag gissar spricka) i livmodern men än en gång tror jag att det är längre ner hon blöder ifrån och det blivit något fel i översättningen. Det ultraljud som gjordes var ett vanligt, inget VUL så det är klart att det kan ha varit svårt att hitta hjärtslag och se fostret om det låg lite "fel" men det känns lite så där tycker jag. Naturligtvis hoppas jag att allt är bra, men det känns som det är lite mycket negativt just nu. Imorgon ska de dock göra ett nytt UL och jag hoppas att de den här gången kan hitta ett hjärta som slår.
Maken ser med spänning på hur det går för Italien, verkar som det blir straffar. Jag gillar ju inte italienarna men å andra sidan spelar det ju stor roll för maken så jag vet inte riktigt vad för resultat jag ska hoppas på....
Svägerskan blödde tydligen lite i fredags och igår var det värre så de åkte till akuten. Hon blev inlagd och är fortfarande kvar. Blödningen har avtagit berättade hon när vi kom dit på besök i eftermiddags men de har inte gjort något ultraljud idag som de skulle (pga sjukdom i personalen). Det ultraljud som gjordes till följd av första lilla blödningen visade ett foster i "rätt" storlek men man hittade inga hjärtslag. De säger att hon har ett "hål" ( jag gissar spricka) i livmodern men än en gång tror jag att det är längre ner hon blöder ifrån och det blivit något fel i översättningen. Det ultraljud som gjordes var ett vanligt, inget VUL så det är klart att det kan ha varit svårt att hitta hjärtslag och se fostret om det låg lite "fel" men det känns lite så där tycker jag. Naturligtvis hoppas jag att allt är bra, men det känns som det är lite mycket negativt just nu. Imorgon ska de dock göra ett nytt UL och jag hoppas att de den här gången kan hitta ett hjärta som slår.
Maken ser med spänning på hur det går för Italien, verkar som det blir straffar. Jag gillar ju inte italienarna men å andra sidan spelar det ju stor roll för maken så jag vet inte riktigt vad för resultat jag ska hoppas på....
30 minuters pina kvar....
Det här är nog bland det sämsta jag sett...vi har slutspelsplatsen i egna händer och spelar på det här viset? Gaaaahhhh
Ingen semester i juli?????
Maken fick precis ett email där företaget beklagar men de kommer inte kunna ge någon semester under juli månad. Allvarligt talat? Vad menar de egentligen? Jag blir så arg och besviken. För några veckor sedan ringde maken och kollade hur det såg ut och då bekräftade de att hans semesteransökan hade kommit in först så det skulle inte bli några problem att få semester. Nu börjar de krånga.....inte precis vad man behöver så här i slutet av graviditeten. Jag behöver ju min man!! Jag vet ju att det nog ordnar sig ändå, ger de honom inte semester sjukskriver han sig eller så men det är så tråkigt att alltid behöva bråka. De måste ju inse själva att de är tvugna att ge semester till de som precis ska ha barn? Hur ska de kunna jobba? Vad vi vet är det förutom maken 3 till som väntar barn i juli nog kan de väl klara sig utan 4 st i ett par veckor? Jag är så trött på det här företaget som inte kan sköta personal frågor (eller något annat heller för den delen) och att man alltid ska hållas på sträckbänken och behöva bråka för att de ska kunna ordna med semester. Tummen ner!
He´s got music in him!
Igår var vi på besök hos gynekologen och sonen var mäkta imponerad och intresserad av att titta på bebisen på ultraljudet igen. Han försökte även säga baby, "bebe". När läkaren sen slog på ljudet så vi skulle kunna lyssna på hjärtljuden och det började dunka och slå passade sonen på att dansa! "He´s got music in him" sa doktorn då :D
Senare, på lekgruppen, skulle de dansa och vifta med sjalar i olika fina färger och där var sonen mästare! Som ett föredöme för alla de äldre barnen vickade han på rumpan och viftade med sin orange sjal...Helt underbart!
Senare, på lekgruppen, skulle de dansa och vifta med sjalar i olika fina färger och där var sonen mästare! Som ett föredöme för alla de äldre barnen vickade han på rumpan och viftade med sin orange sjal...Helt underbart!
Lite deppad och nere...
Jag blir så trött på svärmor....hon bara får mig att känna mig kass. Det är hela tiden något hon oroar sig för när det gäller sonen, är det inte det ena så är det det andra, kommer han skära sig på hennes totalt slöa matkniv? kommer han ramla och slå sig? klarar han av att stå på stolen så där? kan han verkligen gå ner från stolen själv osv osv osv. Ett par gånger orkar jag höra på det men till slut blir det för mycket och jag intar "försvarsposition" och snäser av henne med att vi/jag har koll och att hon måste sluta oroa sig. I mitt hjärta känns det som hon inte tycker att jag/vi gör ett bra jobb med sonen, att vi inte inser faror och att vi utsätter honom för fara i onödan. Maken säger att det inte är fallet, att hon ju är lika orolig hela tiden över allt, men det hjälper föga (grav hormoner kanske?) det känns ändå som jag inte duger som mamma åt hennes barnbarn. Egentligen skulle jag väl inte bry mig överhuvudtaget om det ens var fallet, jag vet ju själv att jag inte utsätter sonen för fara men att jag under övervakning får prova nya grejer och bygga upp sitt självförtroende att han kan göra saker på egen hand, men det känns ledsamt ändå. Hoppas svägerskans bebis väljer att stanna hos dem så hon blir mormor i början på nästa år och vi får lite lugn och ro...
Ihhh, förlossningen ikväll!
Det är inte jag som ska till förlossningen utan en kompis. Hon skickade sms tidigare idag och sa att det känns som det är nära nu för bebisen ligger så långt ner osv, stursk som jag va skickade jag tillbaka att sonen var fixerad i flera veckor innan något hände. Fick tillbaka ikväll att hon är öppen 3 cm och att de ska åka in i kväll. Tji fick jag ;) men ack så spännande!!!
Livet löper på i sina vanliga banor annars, inget nytt har väl egentligen hänt. Magen blir större och mer ivägen för var dag som går. Känner mig lite kluven till det hela, jag vill dels passa på att njuta av den sista tiden innan allt blir upp och ner igen men jag vill även få ut bebisen. Det är varmt och jobbigt och drygt. Nåja, hon kommer väl när hon är redo...
Belly Buttons
Idag har vi varit på första träffen med våran playgroup "Belly Buttons". Vi hade mycket trevligt och även om sonen hade svårt att ta till sig precis allt så försökte han iaf och såg ut att ha roligt och det är ju huvudsaken ändå.
Igår förmiddag var vi och köpte en garderob som vi ska flytta över gossens kläder till så jag kan börja lägga in bebiskläder i byrån/skötbordet. Vi har även en lång "to do" lista som ska betas av...
Eftermiddagen och kvällen spenderade vi på takterassen i sonens lilla pool och sedan kom hans farbror med flickvän och vi grillade och åt gott. De är underbara människor som verkligen kan ta hand om ett litet barn, sonen älskar när de kommer hit.
Just nu "nattar" maken sonen och vi ska alla ta en liten siesta, ikväll ska vi till makens kompis på grillning och där ska finnas en pool på taket och naturligtvis sonens jämngamla "kompis" så vi ska försöka vila ut lite innan dess.
Igår förmiddag var vi och köpte en garderob som vi ska flytta över gossens kläder till så jag kan börja lägga in bebiskläder i byrån/skötbordet. Vi har även en lång "to do" lista som ska betas av...
Eftermiddagen och kvällen spenderade vi på takterassen i sonens lilla pool och sedan kom hans farbror med flickvän och vi grillade och åt gott. De är underbara människor som verkligen kan ta hand om ett litet barn, sonen älskar när de kommer hit.
Just nu "nattar" maken sonen och vi ska alla ta en liten siesta, ikväll ska vi till makens kompis på grillning och där ska finnas en pool på taket och naturligtvis sonens jämngamla "kompis" så vi ska försöka vila ut lite innan dess.
Amazing!
Att gå på ultraljud här nere är som en heldags grej. Kl 8 hade jag tid och klev in 5 minuter innan, väntrummet redan halvfullt med kvinnor (de flesta skulle nog "bara" se någon av läkarna). Maken och sonen åkte sedan hem och åt frukost i lugn och ro medans jag satte mig och väntade. Efter ett tag om en gammal man in, gjorde korstecknet och började rabbla en bön, "alla" svarade på rätt ställe och sedan satte han sig ner och började tala om gud (mullej). Strax efter kl 9 kom de sedan dit, nu var väntrummet helfullt, trots att inga sällskap tillåts komma med in. Tur nog för oss dröjde det inte sååå länge (30 minuter) innan mitt namn kallades och jag fick ut i korridoren och leta upp maken så han kunde komma med. I vanlig (o)ordning får man sedan vänta i korridoren utanför rummet man ska in i och där väntade vi nog ytterligare 20 minuter. Sedan gick ultraljudet fort och allt såg bra ut, sköterskan berättade att de utför i genomsnitt 75 ultraljud om dagen, inte illa! Jag förstår bara inte hur så många kan behövas, men det är ju inte mitt bekymmer egentligen.
Efter det åkte vi till en DIY affär för att skaffa sågblad så vi kan såga upp de järnstänger vi har på taket som vi ska ha bort i mindre bitar så vi kan transportera dem. Vi hittade även en del andra bra saker och imorgon ska vi ev dit igen och skaffa en garderob med bara hyllplan att lägga sonens kläder i så att vi kan lägga bebisens i den byrå/skötbord vi har hans grejer i nu (som är för liten oxå). Hittade även snygga canvases (vad heter det på svenska?) som vi köpte några stycken av, tänkte att vi kan göra hand och fot avtryck på bebisen och sonen sen och ge till mormor och farmor.
Maken for till jobbet på eftermiddagen så vi har varit själva. Vi har lekt lite med klossar (fast sonen är mest intresserad av kamera stativet som står framme i tvrummet) och varit duktiga värre och diskat efter maten. Vädret har varit lite så där idag, det har tom regnat men jag klagar inte :D Nu ska jag se om jag får kontakt med mamma, annars blir det sängen med laptopen och nåt/några avsnitt av Entourage.
Efter det åkte vi till en DIY affär för att skaffa sågblad så vi kan såga upp de järnstänger vi har på taket som vi ska ha bort i mindre bitar så vi kan transportera dem. Vi hittade även en del andra bra saker och imorgon ska vi ev dit igen och skaffa en garderob med bara hyllplan att lägga sonens kläder i så att vi kan lägga bebisens i den byrå/skötbord vi har hans grejer i nu (som är för liten oxå). Hittade även snygga canvases (vad heter det på svenska?) som vi köpte några stycken av, tänkte att vi kan göra hand och fot avtryck på bebisen och sonen sen och ge till mormor och farmor.
Maken for till jobbet på eftermiddagen så vi har varit själva. Vi har lekt lite med klossar (fast sonen är mest intresserad av kamera stativet som står framme i tvrummet) och varit duktiga värre och diskat efter maten. Vädret har varit lite så där idag, det har tom regnat men jag klagar inte :D Nu ska jag se om jag får kontakt med mamma, annars blir det sängen med laptopen och nåt/några avsnitt av Entourage.
Jag älskar dagar som idag!
Vilken underbar dag det har varit idag....vi sov till halv nio alla tre och sedan for vi för en liten promenad vid vattnet. Vi handlade ett solparasoll till Maclaren vagnen och lite annat smått och gott på Mothercare, sedan fick sonen gå en bra bit själv och han hann tom leka lite i parken innan vi åkte hem för att äta. Vi hade förberett en pastarätt i ugnen och satt på timern så det var i princip bara att komma hem till färdiglagad mat. En lång vila för oss allihopa på eftermiddagen och sedan var vi och handlade lite. Som avslut på dagen åkte vi och köpte kebab som vi åt vid vattnet och vid hemkomsten diskade jag och sonen medans maken fyllde diskmaskinen. Kan det bli en bättre familjedag?
Igår var vi upp till sonens farmor och farfar som flyttat till sin sommarbostad. Sonen var urgullig när han fick en mugg med vatten, jag hade frågat om hon hade nåt i plast och det hade hon, men det var ju en mugg med bara ett handtag...gossen letade och letade efter det andra handtaget, alla hans muggar har ju två, eller oxå inget alls :D
Imorgon ska jag till sjukhuset för ultraljud, ser inte fram emot det...vi får väl se hur länge jag får vänta *suckar*
Igår var vi upp till sonens farmor och farfar som flyttat till sin sommarbostad. Sonen var urgullig när han fick en mugg med vatten, jag hade frågat om hon hade nåt i plast och det hade hon, men det var ju en mugg med bara ett handtag...gossen letade och letade efter det andra handtaget, alla hans muggar har ju två, eller oxå inget alls :D
Imorgon ska jag till sjukhuset för ultraljud, ser inte fram emot det...vi får väl se hur länge jag får vänta *suckar*
Bästa bröllopsgästen!
I lördags var vi så på det omtalade bröllopet. Sonen var till att börja med lite reserverad men tillslut insåg han att han kände en del människor, fastern med man, farbrorn med flickvän och så farmor och farfar förståss. Han ville helst vara inärheten av mig eller maken men vågade sig på kortare "utflykter". Han var med och svängde sina lurviga på dansgolvet, först tillsammans med mig och pappan men sen dansade han själv medans vi tittade på. Alla vuxna som såg honom var såå imponerade och tyckte han var sååå söt. Gissa om man hade svårt att dölja stoltheten. Vilken underbar gosse. *kärlek* Tyvärr hade vi glömt ta med napp så det gick inte att få honom att sova och under promenaden till bilen som maken gjorde för att leta napp hade han gråtit hela vägen och ropat efter mig. Min stackars gullunge....Ingen napp hittades så vi for hem strax efter midnatt men vi hann vara med om det mesta på bröllopet och trots att det var som vilket annat bröllop som helst så var det rätt trevligt. Innan vi skulle gå sa vi hej då till brudparet och sedan till makens ingifta morbror som sa till mig medans maken var på annat håll att min man skulle ha medalj. Hur menar du sa jag, och han förklarade att han borde ha medalj för att han är en sådan bra man och pappa. Underbart att höra och jag förde det vidare till maken när vi väl låg i sängen här hemma, det måste ju vara härligt att någon utomstående kan se vilket jobb han gör och hur han ställer upp på mig och sonen.
Annars börjar jag väl känna av det här med graviditeten mer och mer, värmen driver mig till vansinne och jag blir yr lite nu och då. Idag senast i affären. Maken tog då med sig sonen till lekparken själv efter detta så jag fick gå hem och vila lite. Skööönt! Ryggontet blir bara värre det med och jag har verkligen ingen energi till att jaga efter sonen när vi är ute, det får bli kortare stunder bara. Tack och lov för barnsäkrat hem :D Yrseln funderar jag lite på om den kan bero på att jag inte dricker tillräckligt mycket, det tar ju lite tid när det börjar bli varmt att lära sig att man måste dricka lite oftare. Sen vet jag ju att jag har (utan att tänka på det) valt att inte dricka förrän jag är törstig eftersom jag ändå måste kissa så ofta. Dumt av mig, jag vet, men nu ska jag försöka bättra mig. Även sonen behöver dricka mer, han kissar inte alls lika mkt som han brukade så vi får helt enkelt lägga om våra vanor...Maken jobbar ikväll, nu ska jag varva ner med nåt avsnitt av Entourage innan jag stänger ner och sover.
Annars börjar jag väl känna av det här med graviditeten mer och mer, värmen driver mig till vansinne och jag blir yr lite nu och då. Idag senast i affären. Maken tog då med sig sonen till lekparken själv efter detta så jag fick gå hem och vila lite. Skööönt! Ryggontet blir bara värre det med och jag har verkligen ingen energi till att jaga efter sonen när vi är ute, det får bli kortare stunder bara. Tack och lov för barnsäkrat hem :D Yrseln funderar jag lite på om den kan bero på att jag inte dricker tillräckligt mycket, det tar ju lite tid när det börjar bli varmt att lära sig att man måste dricka lite oftare. Sen vet jag ju att jag har (utan att tänka på det) valt att inte dricka förrän jag är törstig eftersom jag ändå måste kissa så ofta. Dumt av mig, jag vet, men nu ska jag försöka bättra mig. Även sonen behöver dricka mer, han kissar inte alls lika mkt som han brukade så vi får helt enkelt lägga om våra vanor...Maken jobbar ikväll, nu ska jag varva ner med nåt avsnitt av Entourage innan jag stänger ner och sover.
