Mors dag imorgon!

Imorgon firas mors dag här hos oss och idag kom sonen med ett kort och gav mig. Maken hade alltså smygit iväg och fixat ett kort som sedan den 1½ åriga gossen fått kladda lite i. Jätte gulligt!

Det var länge sen jag skrev, har haft dåligt med inspiration och så har ju maken kommit hem, fullt upp med andra ord. 

Mamma har alltså åkt och vi överlevde dagarna innan maken kom hem. På söndagen var vi till flygplatsen och skulle hämta pappan. Jag förklarade för sonen att vi var där för att hämta pappa, då drog han iväg och letade igenom terminalen och ropade "mamma, mamma?" När sedan fadern kom ut blev han jätte glad av att se honom och sprang fram så han fick en kram. Mamma hjärtat värker när man ser vilken underbar relation de har.

Sedan maken kommit hem har vi fyllt dagarna precis som vi brukar, promenad på förmiddagen, lunch, vila och sedan en sväng ut igen antingen innan eller efter kvällsmaten. Men nu med pappan med, sonen har varit såå glad.

Igår städade vi hela lägenheten eftersom det skulle komma spekulanter men de dök aldrig upp och trots att maken pratade med mamman till han som skulle komma hörde de aldrig av sig. Väldigt dåligt, speciellt som maken och sonen satt i bilen vid en träff punkt och väntade på dem.

Idag har vi varit till gynekologen som kollat blodtrycket, vikt och så har han kollat att bebis har det bra där inne. Han sa att det inte har tillkommit nåt mellan benen så det ska väl vara en flicka då :D Maskinen räknade oxå ut att bebis nu väger ung 1.7kg och hon verkar ligga med huvudet neråt. Här verkar man inte bry sig om att kolla om bebis är fixerad eller inte så jag vet inte om det kan vara så att hon vänder sig igen, vi får väl se. Nu när jag skriver om henne gör hon ett nytt utbrytelseförsök ur magen. Jag kan inte minnas att sonen var så här livlig.

Bröllopet som jag funderade över tidigare har jag nu bestämt att jag skippar, det känns inte rätt mot vare sig sonen eller en ev barnvakt att lämna honom. Bröllopen här är ändå så opersonliga att det inte känns som jag missar något. Har hört från andra (även malteser) som inte heller skulle lämna sitt barn med någon den inte känner så jag tänker inte känna mig dum.

Detta blev ett rörigt inlägg, många stökiga tankar som far när man inte skrivit på länge. "Pojkarna" är i duschen och jag tror jag ska göra dem sällskap. Men innan jag slutar vill jag passa på att ännu än gång gratulera min vän till hennes lilla son! Hoppas ni har det bra.


Kommentarer
Tina

Är det mig du gratulerar möjligtvis! ;)

KRAM

2008-05-11 @ 18:11:23


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Pupa

hemma mamma med två barn, svenska men bor i Dubai, celiaki och leversjukdom (AIH).

RSS 2.0