Fy fan vad livet känns hopplöst just nu....I torsdags hade vi fått nog av mina magproblem och ringde gynekologen som rekomenderade en privat klinik där de kunde ta emot avföringsprov från mig för att kunna undersöka om det finns några baciller. Igår kom testsvaret och precis som när jag var gravid med sonen är det "inga fel" på mig. Jaha, vad ska man göra nu då? 2 månader med akuta diarreer så jag inte ens vågar mig utanför lägenheten, när jag måste på toa måste jag på toa NU och inte om 5 eller ens 2 minuter. Jag orkar inte leva så här längre, sonen behöver ju komma ut och jag kan inte ta ut honom, maken får dra ett så himla tungt lass med all shopping och matlagning och promenader med gossen. Inte nog med det, jag vill väl ut oxå! Inte för att det finns så mkt frisk luft att få, men att ändå få komma ut lite i solens värmande strålar vore ju underbart. Igår grät jag mig till sömns över all hopplöshet, när ska jag bli bra igen? I juli när bebis kommer? Om 3 månader? Imorgon?