I love you baby....

...and if its quite alright I need you baby, to warm a lonely night. Min make är verkligen världens bästa...vilken underbar man och pappa. Hur jag än försöker kan jag ibland känna att jag inte låter honom veta det tillräkligt, och ibland funderar jag om jag är värd en sån man.

Igår kom sonen och gav mig en puss på munnen för första gången. Först fattade jag inte vad han ville när han kom till mig i soffan där vi satt och lekte med hans "shape sorter" och satte hans ansikte mot mitt men sedan insåg jag att han försökte pussa mig *kärlek*. Han verkade tycka det var mysigt för han kom och delade ut fler pussar sen under dagen.

Idag har vi varit och tittat på skol kandidat nr 2 och vi gillade inte alls stället. Dålig attityd och dåligt mottagande. Varken jag eller maken gillade stället och när vi pratade med makens kusins fru som vi stötte på senare på dagen visade det sig att de hade fått precis samma intryck och sedan valt en annan skola. Det kommer även vi att göra, det var i dyraste laget och nådde inte upp till samma standard som den första skolan vi tittat på. Imorgon väntar skola nr 3 och på måndag skola nr 4. Sen ska vi nog försöka ta ett beslut av något slag. Det blir säkert bra bara man bestämt sig, precis som med allt annat.

Jag har tänkt vidare på det här med att börja "förskola"/dagis och kommit fram till följande: Sonen får börja samma år han ska fylla 3 MEN någon gång efter jul får han en "mjukstart" där han får gå på förskola eller dagis 2-3 gånger i veckan. Förskola blir det om vi väljer en skola som erbjuder att barnen får gå färre dagar än 5, annars får det bli dagis. Jag vill inte skicka honom efter sommarlovet, för jag vill inte att han ska känna på något sätt att vi "skickar iväg honom" pga bebisen och jag tycker absolut inte att han ska börja än. Skolorna tar förresten inte emot förrän barnen fyllt 2 så nu är uteslutet. Som min vän kommenterade så är det klart att det kan vara skönt att ha en liten stund för mig själv och bebisen utan sonen men å andra sidan har jag ju min make som jobbar skift och därmed är hemma vid lite olika tider på dygnet. Han kan även göra kort flygningar och inte vara borta så många timmar åt gången så jag är säker på att jag får avlastning oavsett. Just nu känns det här som det rätta så vi kör på det så länge :)

Nu ska jag gå och se på målkavalkaden i semin i ACN mellan Egypten och Elfenbenskusten.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Pupa

hemma mamma med två barn, svenska men bor i Dubai, celiaki och leversjukdom (AIH).

RSS 2.0